Om platsen
Hollolas medeltida stenkyrka är den mest betydande av de medeltida kyrkorna i Tavastehus. De kyrkliga, administrativa och kommersiella byggnaderna i Hollola socken består av en ovanligt representativ och välbevarad traditionell kyrkbymiljö. Hollolas stenkyrka tillägnad Jungfru Maria ligger vid Vesijärvi Kyrkviks strand, vid foten av Kapatuosias slottsberg som från järnåldern användes för den tidiga medeltiden. Till kyrkans närmaste omgivning hör en gulmålad ståtlig empiratepul, en kyrkoherdepräst som ligger på en uråldrig plats, en nationalromantisk kommunstuga som Nyström-Penttilä-Petrelius arkitektbyrå har planerat och bybebyggelsen längs den gamla landsvägen samt en herrgårdsmiljö i Pyhäniemi något längre österut. Kulturlandskapet mellan kyrkan och herrgården är en jämn odlingsöppning. Hollola kyrka och sockencentrum är en del av det nationellt värdefulla landskapet Kastar - Hatsina - Kutajoki. Tegeldekorationen av kyrkans östra och västra ändar av gråsten är ovanligt stor. I ramrummet finns stora hörnstenar som är typiska för Tavastehus kyrkor. I slutet av vapenrummet finns en yttre predikstol. Kyrkosalen är tvåskeppig och femtraveisk. Valv är s.k. ringvalv, d.v.s. vid korsningen av stjärnvalvets rostar finns rundbågar. Kyrksalens primitiva målningar är inriktade på rostar. Smidda portaler från vapenrummet till kyrkodelen är de finaste i Finland. Inredningen består av ett stort antal skulpturer och stormakternas donationsföremål. De två gravkapellen i den östra delen av kyrkogården har tillhört släkterna Boucht och Ammond. Klockstapeln är byggd 1829-1831 enligt arkitekt C.L. Engels plan. Genomgången och tillhörande flygeldelar är sten, i övrigt klockstapeln är träbyggd. Den branta kommunstugan vid kyrkan är förmodligen den enda bevarade nybyggen som uppförts för den tidiga kommunalförvaltningens behov på den finska landsbygden. Kyrkoherdeprästen befinner sig redan på en från medeltiden nedärvd plats mellan kyrkan och Vattensjön. Utseendet på prästgården, som byggdes 1813, är huvudsakligen från 1850-talet. Interiören har renoverats 1992. Vid det gamla spåret med sandig yta är handelsbyggnaden (1930-l) samt husen av luckar (1880-l) och apotekare (1860-l). Huvudbyggnaden av trä i Pyhäniemi herrgård ligger vid basen av Päijänne Kyrkryggen och är från 1820-talets nuvarande layout i samband med reparationen 1907 (A.W. Stenfors). Den stora sidobyggnaden som gränsar till gårdsdistriktet är från 1880-talet (A. Nordberg). Byggnaderna omges av en stor park och från gården leder en parkgränd i kyrkans riktning.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska