Om platsen
Säynätsalo är ett representativt exempel på ett industrisamhälle där industrianläggningar, bostadsområden och enskilda byggnader har tillkommit till följd av en hög grad av arkitekturplanering. I Säynätsalo industrisamhälle kan man se inverkan av arkitekterna och plywoodfabrikens direktör Hanna Parviainen och senare Enso Gutzeit Oy, såväl i landskapsbilden som i områdets arkitektur. Hela industrianläggningarna på Säynätsalo huvudö har byggts huvudsakligen under senare delen av 1900-talet. De anställdas och mästarnas radhus Kilpala, Notkoselkä, Salpala, Aula och Kerhola samt de s.k. kinesiska husen är från 1940-talet. Husen ritade av arkitekterna Karl och Margaretha Stigzelius som arbetade vid fabriken. Salpala-namnet kommer från Salpala som Enso då marknadsförde Salpablak-produkten, arbetsbostäderna, klubbklubben i byggnaden och Notkoselkä refererar till sovsalen för ogifta flickor. Benämningen kinesiska hus beror på en massiv, välvd taklösning. Byggnaderna kännetecknas av en fyrkantig planlösning, en halvtäckt öppen veranda för framfasaden och en horisontell garderob. Arkitekturens märkesverk är Säynätsalo kyrka, ritad av arkitekt Armas Lindgren och ett kommunalhus ritat av arkitekt Alvar Aalto. Det röd tegelhus som byggdes 1949-1952 ingår i Aaltos centrala produktion och är ett av de första röd tegelbyggnaderna som präglar Aaltos 1950-tals arkitektur. De olika utrymmena är grupperade kring en skyddad atriumgård. Från gården på andra våningen finns ett besök till kommunalkontoret, affärslokalerna, biblioteket och bostäderna från gatuplanet. Kommunfullmäktiges kammare ligger i den högsta delen av byggnaden. Kyrkbacken bildar sin egen fridfulla oas mitt i ett fabrikssamhälle på en skogbevuxen ås. Till formen är kyrkan en långkyrka med sluttorn med församlingshus. I tornet till den ljust sönderfallna kyrkan finns en slutpunkt som är anpassad till barockstilen. Dekorationen av den stämningsfulla kyrkosalen har utförts av Antti Salmenlinna och Paavo Leinonen. Kyrkans kassetterade innertak är gjord av björkplywood. Bredvid kyrkan finns ett av vårt lands finaste lilla hjältegravar, vars planering har skötts av arkitekt Aulis Blomstedt. Församlingens 33 fallna gravmärken är Päijänne strandsten, hjältestatyn är gjord av Wäino Aaltonen. Mellan Säynätsalo och Lehtholmen finns Louhusundets hängbro. I Muratsalongen, på Lövsselkä klippiga strand, finns en villa som Alvar Aalton byggt åt sig vid tiden för byggandet av Säynätsalo kommunhus, ett försökshus i Muratsalon. Huset följer terrängformen och byggs runt innergården. Ytterfasaderna är vita, men på innergårdens väggar har använts alla tegelstenar och keramikslag som fanns tillgängliga under husets byggnadstid. Liksom Säynätsalo kommunhus hör Aalton Muuratsalo hus till det sortiment av märkesverk inom finländsk modern arkitektur som godkänts av den internationella organisationen DOCOMMOMO.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska