Om platsen
Efter självständigheten i Mellersta Finland ansluter sig områdena inom krigsmaterielindustrin av försvarspolitiska skäl till den i inlandet byggda krigsmaterielindustrin. De bostadsområden för arbetstagare och ingenjörer som byggts i anslutning till industrianläggningarna är av hög plan. Statens byggnadsverksamhet representeras av Jyväskylä Rautgrunds kanonfabrik och Torula gevärsfabrik samt Laukaan Vihtavuori krutfabrik. Den privata krigsförnödenhetsindustrin representerades av Tikkakoski maskingevärsproduktion. Ett bostadsområde som bygger på den öppna kvartersstrukturen vid Rautgrundsfabrikerna är arkitektoniskt betydelsefullt. Statens Kanonfabriks enhetliga funktionella höghusområde är byggt 1938-1939 enligt ritningarna av arkitekterna Airi Seikkala-Viertoduk och Märtha Lilius-Tallroth. Området har 14 tvåvåningshus av vitt förfallna lamell, boningshus för ledare och ingenjörer samt en större underhållsbyggnad. De tegelbyggnader som byggdes 1926-1927 vid Statens gevärsfabrik i Torula i Jyväskylä, nuvarande Valmet, har uppförts. Den klassiska fabriksbyggnaden är ritad av arkitekter från försvarsmaktens byggnadsbyrå. I fabriksområdet finns små fabrikshallar från 1930-talet till 1970-talet anpassade till den ursprungliga fabriksmiljön. I närheten av fabriksledarna finns ett bostadsområde med tre bostadshus, varav en är en funkisbyggnad från 1930-talet. I nordöstra hörnet av området finns arbetarnas flervåningshus från 1940-talet. I Laukaan Vihtavuori krutfabrik i Mäe finns radhus och parhus och i Parkområdet bostadshus för fabrikens ledning från 1928-1929. Typhusen i regionerna är planerade av ingenjör Hugo Karsten. Bostadsproduktionen på 1930-talet är bostäderna i Nedre Sudet. Övre Sudets parhusområde är från början av 1940-talet. De hierarkiskt byggda bostadsområdena vid Vihtavuori krutfabrik utgör en högklassig miljö. Hela området präglas av trävaror, trärader och grindkonstruktioner på infartsvägar. Produktionsbyggnaden vid Tikkakoski vapenfabrik har bestått av flera byggnadsdelar i olika åldrar. Ett tvåvåningshus av betong med vitt förfall fick sin nuvarande omfattning på 1940-talet. Fönstren på nästan hela våningen belyser fabrikssalarna. Den äldsta delen av fabriken är byggd som gjuteri 1912, den har utvidgats till en knappfabrik 1915. Så småningom togs lokalerna i bruk av krigsindustrin. Fabriksbyggnadens nuvarande form är från 1940-talet. Portbyggnaden är från 1970-talet.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska