Byggnadsarv

Porin teollisuusmaisema

Öppna i Google Maps

Om platsen

Björneborgs industrilandskap, bomullsfabrik, verkstadsverkstad och sågverk, är ett typexempel på en mångsidig industri som växte fram i de gamla kuststäderna under senare delen av 1800-talet och vars utveckling och placering väsentligen påverkades av utländska råvaror, goda förbindelser, arbetskraft och marknader. Industrianläggningar av röd tegel som byggdes mot röseälvens mynning och Björneborgs steniga stadskärna bildar ett stadslandskap med landskapsmässigt och historiskt betydande och välbevarad karaktär under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet, där industribyggnaderna utgör en väsentlig del. (Se även Sten-Pori) Bomullsfabrikens röd tegelbyggnader är till de äldsta delarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Planen för hela fabriksområdet utarbetades av arkitekt August Krook. Vid sidan av den spektakulära spinnstugan domineras älvstranden av en tidigare kontors- och direktörsbostad omgiven av en trädgård, ritad av arkitekt Runar Finnilä 1934. Till fabriksområdet ansluter sig på östra sidan ett enhetligt område för trähusbeklädnad samt de funktionalistiska bostadshöghus som byggts av Bomullsfabriken och ritats av Erik Bryggman från 1940-talet. På norra stranden ligger också Björneborgs Verkstad, vars rödstensbyggnader huvudsakligen är från 1910- och 1930-talet. De mest betydande byggnaderna med tanke på områdets industriella arv är ett gjuteri som typiskt representerar det avancerade verkstadsbygget i slutet av 1800-talet (1903) och en stor maskinhall (1917). En tvåvånings träbyggnad av storsågen i Isosanna, som är färdigbyggd 1922 i det industriella landskapet på norra stranden, har bevarat sitt arkitektoniska utseende för ångsågsperioden. Till sågbyggnaden ansluter sig en 1923 färdigbyggd kraftstation med skorsten. Issanta är vid sidan av sågarna i Björneborg Pihlava och Haukipudas Martinniemi den enda bevarade storsågsbyggnaden från ångsågsperioden. Björneborgs industrilandskap är en del av Björneborgs nationella stadspark.

Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska

Museiverkets databas
Aikapolku – Upptäck Finlands kulturarv