Om platsen
Makkulla reservkompanies område är ett viktigt exempel på statens byggnadsverksamhet, som tillgodosett reservsystemets behov av vårt lands första värnpliktiga krigsfolk (s.k. Gamla folk) och vars resultat hör till krigsväsendets byggnadsarv under senare delen av 1800-talet. De flesta reservkasernområden, som grundats med stöd av 1878 års värnpliktslag, har hunnit försvinna. Makkulla reservkasern är ett av de få områden som bevarats i huvudsak av sin konstruktion och sitt byggnadsbestånd och har därför särskild historisk beviskraft som representant för sin anläggningsart. Byggnaderna inom Majkulla kasernområde vid Uleälvens strandstuga omfattar förutom den planerade manskapsbyggnaden även officers- och underofficersbyggnaden, utomhusrummet, proviant- och beväringsförrådet, ursprungligen öppet mattak, bastu, sjukstuga, latrin, arrestrum och krutkällare. Byggbeståndet i den tidigare kasernen används privat.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska