Om platsen
Av de hundratals vattenkvarnar som byggdes längs de långa vattendragsvägarna i Kajanaland har man bevarat restaurerade kvarnar av olika ålder och typ från en period av glest befolkad skogsbygds självförsörjande. Små vattenkvarnar ligger ofta avsides från den övriga bebyggelsen på goda forsar som kan ha varit i bruk i århundraden. Kvarnarna är enkla timmerbyggnader. Den vanligaste typen av vattenkvarn i Kajanaland har varit en hierer- eller tjurkvarn, där det finns en bana som roterar under vattnet i kvarnen. Därefter har den vanligaste varit en järnvägskvarn, där det också finns några turbinkvarnar med inköpsmaskineri. På Hyrynsalmi i Komulanslätt finns en hiernkvarn i Komula by som går i arv från 1600-talet. Den nuvarande kvarnbyggnaden är byggd omkring 1900. Kvarnen har varit den största och mest effektiva av Kajanalands kvarnar och har varit i bruk under början av 1980-talet. Kvarndammen ligger i slutet av en trasa. Korkialunds bankvarn är Rinnelvestos hus byggdes av Letuskylä Mältånbäcken vid 1940. Kvarnen som användes 1952 har en extern högvattenbana, ett vattenledningsjärn, en dammanläggning och ursprungliga kvarnstenar. Komulanskönäs och Korkialment är de mest representativa bäckkvarnen i Kajanaland vid sidan av Ristijärvi Karppala. Kuhmo Lamasperä Levävaara kvarn är en egen mycket liten kvarn i ett hus med samma namn som ligger knappt en kilometer bort och som är färdigställd på 1940-talet och i bruk under 1960-talet. Bankvarnen i Vieks by Kuusamonkoski, som byggdes i början av 1930-talet, har varit i drift fram till 1946. Kvarnens styranordningar samt tranorna har bevarats i skick av byborna. Niskankoski bankvarn i Saunajärvi by har byggts 1947 och aktivt använts ännu 1952. Kvarnbädden som separerats från floden med stenvall slutar i dammen. Vuonteenkoski trankvarn på en avlägsen plats i byn Niva har byggts och varit i bruk fram till 1954, då elektriciteten har kommit in i byn. Till kvarnkomplexet hör dammutrustning och skräp. I byn Vartius finns Juortanas lilla hierernkvarn, den enda byggnad som finns bevarad under vinterkriget i sitt närområde. Hiernkvarnen och bastun i Paltamo Rintee ligger i en frodig bäckdal som har varit malplats sedan 1700-talet. I närheten av kvarnen finns spår av fyra rasade kvarnar. Kvarnen med sina dammar och trasor har senast varit i bruk under 1940-talet. Polsk galla längs Lylyjoki finns Paasiskoski hierkvarn och kvarnbräda. Kvarnen har eventuellt byggts redan 1889 och varit i bruk på 1950-talet. Kvarnen åtföljs av en hirsig kistdamm som leder längs stigen till byn. I Korssjön ingår Karppala och Virpelä gårdskretsar i Karppala turbinkvarn och kvarnladan. Kvarnkomplexet är tillsammans med Komulanslätten i Hyrynsalmi och Korkialento de mest representativa i Kajanaland. Den kvarn som används året runt har byggts 1915. För att producera el har Karppala kvarn använts 1937-1950. Till helheten hör lastningsbron och vattenbrynet med slussar. Gårdar ligger i närheten av en kvarn på toppen av en kulle med utsikt över floden och de närliggande farorna. Till gårdskretsarna hör bl.a. en skorsten med ursprung från 1700-talet, en rökbastu från 1800-talet och en verkstad byggd 1851. I Sotkamo Ahaskylä finns en turbinkvarn i Huovila, byggd omkring 1900. I den rödmyllrade kvarnbyggnaden finns fabrikstillverkade kvarnstenar. Förutom mjölstenarna har kvarnen styrt tröskmaskinen, träbommen och sågverket. Sågtaket har rivits. Kvarnen har upphört att användas 1949. I byn Saviaho, en avlägsen plats i Laiho har en liten hiernkvarn byggts 1916-1933 och dess aktiva användning har upphört på 1950-talet. Vid kvarnen med Malkataket finns en trasa samt en liten timmerdamm. De stora natursteniga hierrstenarna ligger fortfarande kvar i kvarnen. Runt Runt i byn Biskopajärvi i Suomussalmi har en gammal kvarnplats 1947 byggts. Till helheten hör vattenbryn, dammanordningar samt en gammal träbro som vid reparationen har återställts till sin ursprungliga plats. Kivijärvi lilla hierernkvarn i Kianna by är byggd på 1930-talet och har varit i bruk under mitten av 1950-talet. Till kvarnen ansluter sig en damm samt ett vattenbryn. I Pirttivaara by finns en vattenkvarn som byggdes i Peurokoski klippkajett 1948. Till helheten på Peurokoski hiernkvarn hör även kvarnbastu samt vattenbryn och damm. I Rekelänvaara hiernkvarn i Alaäljänkä by har byggts 1881. Till helheten hör kvarnbyggnaden, vattenbrynet och dammanordningarna, som ligger 20 meter från kvarnen uppströms på Rekipolo.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska