Om platsen
Hervanta är en av de mest kända förorterna i Finland under 1970-talet. Hervannas stadsplaneidé bygger på den kompakta stadsstrukturens teori som en motreaktion mot trädgårdsstadsideologin. Betoniska bostadsområdets kärna är, som vanligt för förortsplaneringen, ett affärscenter och ett komplex av offentliga tjänster, som består av ett verksamhetscentrum och ett fritidscenter med församlingslokaler. Byggnaderna som ritats av Raili och Reima Pietilä har byggts av röd tegelsten, vilket skapar en kontrast till det omgivande betonghusbyggandet. Den helhet som består av tegelarkitektur och grön miljö skapar en unik identitet för bostadsområdet. Affärscentrets arkitektur utgör en motvikt till arkitekturen i ett höghusområde. Byggnadens huvudbyggnad är symmetrisk, livad med bågmotiv och olika murningsmetoder. Den två plana innertorget på den centrala axeln utmärker sig i byggnadsmassan som en högre del omgiven av stora butiker och specialaffärer. Den nydel som är inbäddad i murar motsvarar den gamla sidans bredd och höjd. I fritids- och församlingscentralen har som fasadämnen använts oregelbundna fönster, svagt böjda former och rundade hörn. Församlingscentralens centrala utrymme är kyrkosalen, fritidslokalerna och idrottshallen i fritidscentret. I den byggnadsgrupp som kallas verksamhetscentret finns tre delar: hälsovårdscentralen, biblioteket och biografen.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska