Om platsen
Området ligger väster om centrala Lahtis, inom det nuvarande idrottscentrets område. Idrottscentrets område hör till riksomfattande kulturmiljöer (RKY) och dess områdesgräns omfattar till största delen även Kisatullikula. Kisatulikkulan hör till Salpausselkä kantzon och är en blandad skog med tallrikar med träd. Idag finns det både ladgrunder, friluftsleder och andra stigar som drivs av staden. På Risatukullens västra och södra kant finns en försvarsstationskedja som hör samman med slaget vid Lahtis under inbördeskriget och består av skottlossningar av olika storlekar samt stridsgravar, av vilka de senare ligger i den västra delen av kullen. Stridsgravarna utmärker sig fortfarande tydligt i terrängen, även om det på sommaren är svårt att upptäcka dem både högt gräs och ymnigt vadböter. Dessutom utmärker sig de låga pottonerna på södra sluttningen svagt under sommaren. Potrerna har kartlagts för första gången 1996 och sedan dess har tre (poter 40, 41 och 42) av de då upptäckta potrarna förstörts på grund av ladläggning. Vid breddningen av ladugårdarna har en del av pottor även skadats. Under sommaren 2016 genomfördes en arkeologisk undersökning vid skyttegrav 54, i samband med vilken man öppnade prov för att undersöka gravens struktur. Dessutom gjordes prospektering i området med hjälp av en metalldetektor. Rapporten om denna undersökning kommer att vara klar under 2017. I början av striderna i Lahtis var det röda området, men när tyskarna tog över staden Lahtis tog tyskarna över den. De flesta av de försvarsstationer som nu observeras i området är tyskars, och det gäller framför allt skyttegravar i området, som de röda inte byggde. I sin helhet kan Kisatukulutet betraktas som en del av stridsgården under inbördeskriget.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- taistelukaivannot
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Lahtis