Fornminnehistorisk tid

Ihala

Villmanstrand

Öppna i Google Maps

Om platsen

De iakttagelser som konstaterats vid mikroliti Ab:s inventering: Ihalainen by har haft fem hus redan i mitten av 1500-talet och antalet hus har varit detsamma på 1767 års karta och vid storskifte 1834. En stor del av byns gamla husplatser och nästan alla åkrar har stannat kvar under industribyggnader och järnväg. Den tomt som antecknats på storskifteskartan ligger dock utanför industriområdet, på senare bostadsområdet Pargas kalk, öster om Pargasvägen. Den norra delen av tomten under storskiftestiden är till stor del kvar under den senare bostadsbyggnadens gårdsområde, men den södra delen är skogsmark. Terrängen är jämn, stenlös sandväv. I sydost gränsar den storskiftestida tomten till en ganska brant sandbacke. I sydväst fortsätter jämnmarken cirka 30 m utanför storskiftestomten, men gränsar slutligen även där till en liknande sluttning. I nedre delen av bröstet finns klart människogjorda gruvor och i punkt N 6767364 E 563399 en modern tegelbyggd källare. På en platå sydväst om tomten fann man en cirka 3 m i diameter och en halv meter hög kulle (N 6767377 E 563372). I de två provgroparna fann man mörk, sotblandad sandjord och tegelbitar. Det är tydligt en rest av eldstaden, troligen ugnen. I provgropen, cirka 7 m öster om kullen, fann man små tegelbitar, ett par bitar kalksten, några andra stenar och en bit klart fönsterglas. I experimentgropen, cirka 6 m öster om föregående, låg ett cirka 20 cm tjockt, kolhaltigt brandlager med smält grönaktigt glas, bland annat delvis smälta tunna grönaktiga fönsterglas och spikar (inga trådspikar). På platsen börjar marken falla svagt mot källaren. Det fanns inga strukturer på marken. En gammal spik har en stark brandmadrass. Det fanns bara en bit tegelsten och ett par bitar osmälta klara fönsterglas. Det fanns ren sand under brandskiktet. Det verkar finnas rester från minst två byggnader i olika åldrar i den sydvästra delen av platån. Det smälta gröna fönsterglaset och den brandpatetiska spiken visar på en gammal byggnad som tydligt betraktas som en fast fornlämning. Det fanns ingen kvarleva av eldstaden i samband med denna byggnad. Att spåren efter branden tar slut mellan provbrunnarna 3 och 4 kan betyda att brandskiktet tagits bort från den senare byggnadens område. De observerade fornlämningarna ligger utanför tomten under storskiftestiden, men strax intill den. På storskiftestomtens sida grävdes inga försöksgropar, men topografiskt sett är det samma plan som fyndpunkterna. Det finns skäl att anta att det finns residensrester där. Den sydvästra delen av storskiftestomten som bevarats obebyggd har därför tagits med i avgränsningen av fornlämningsområdet.

Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska

Typ
fast fornlämning
Undertyp
byplatser
Datering
historisk tid
Museiverkets databas
Aikapolku – Upptäck Finlands kulturarv