Fornminne

Frenckellin paperitehdas

Tammerfors

Öppna i Google Maps

Om platsen

Platsen ligger vid Tammerkoskis västra strand. År 2010 avslöjade Birkalands landskapsmuseum resterna av en industrigård i anslutning till pappersbruket i Frenckell. På bibliotekets område har man hittat konstruktioner som anknyter till Frenckells pappersbruk (1783–1928), bland annat delar av fältsten och smalspårig järnväg. På basis av 2014 års inventeringsresultat ändrades namnet till Frenckells pappersbruk. V. 2011 Då Tammerkoski var torrt upptäckte man konstruktioner av stenblock som kluvits på forsbotten och som kan anknyta till verksamheten vid Frenckells pappersfabrik. V. 2010 upptäcktes under övervakning av (S. Raninen) under gräsmattan underjordiska betong- och tackstenskonstruktioner som rör Frenckells forsrygg (slumpving och hollander) vägg. Observationerna gjordes i byggnadstekniska försöksgropar där ETRS-TM35FIN-mittkoordinaterna var cirka x 327666 y 6822804 och x 327658 y 6822818. Dessa konstruktioner fortsatte att ligga mer än 2 meter från rörvingens vägglinje. De bör betraktas som fasta fornlämningar. Dessa konstruktioner kan vara kopplade till vattenskruven vid Frenckells pappersbruk, som gick vid trottoaren. Vid forsryggen finns tidigare bl.a. pappersfabrikens gamla valsrum (1809 - 41), som antagligen har arbetat något från den nuvarande forsryggens nordöstra vägg till nordost (Lytt 2001: 9, 10). Det är mycket osäkert om man kan bevara rester av den efter ett senare tungt industribygge. Under övervakning av Frenckells avloppsving fann man också betongkonstruktioner under fyllningsskikten på trottoaren nordväst om gräsmattan bland resterna. I juni 1933 låg det flera meter djup grävning vid den nuvarande trottoaren (foto: Tammerfors museer 1006: 59, Siri-databasen). Byggnaderna under trottoaren är yngre än så. De kan ha förstörts vid förnyelsen av dammmuren mellan 2011 och 12 och inte heller på något annat sätt är arkeologiskt betydelsefulla. Fotgång är inte motiverad att definiera som skyddsområde. 2018 genomfördes inom Biblioteksparkens och Centraltorgets område en markrannsakan på basis av vilken fasta konstruktioner som hänför sig till stadens tidigaste stadsplane skeden, såsom gatulinjer, har bevarats särskilt på det nuvarande Centraltorget och det därtill anslutna parkeringsområdet väster om Gamla kyrkan, men även tidigare än den första stadsplanen från 1779. Egenskaper som hänför sig till byggnadsskedet under 1700-1900-talet syns också inom området för Biblioteksparken och utanför det gamla Bibliotekshuset.

Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska

Typ
fast fornlämning
Undertyp
herrgårdar, paperitehtaat
Museiverkets databas
Aikapolku – Upptäck Finlands kulturarv