Om platsen
Billnäs kruka är byggd på båda stränderna av forsen Billnäs vid Karija älv (Mustionjoki) som rinner ut i Pohjolaviken från Karijasjön till Billnäs. År 1641 grundade Finlands bergmästare Carl Billsten krukan Billnäs kruka i Billnäs socken till den gamla kvarnforsen på Forsby mark. Till krukan hörde ursprungligen masugn och kankhammare. Masugnen, där järnmalm smältes till rockjärn, låg i Karis Maabros kupa (cirka 2 km öster om det nuvarande krukområdet). Masugnen fungerade omkring 1639–1658. I hammarmakaren (de givna koordinaterna) inom det nuvarande krukområdet förädlades rockjärnet till ett mera segt tygjärn. Billnäs kruka var Finlands tredje järnbruk som fick prisilegionen och det första med privat kapital grundadt kruka. Genom Ruukki gick Stora Strandvägen, som sammanslagits av Åbo och Viborg. Ruukki användes långt fram till 1700-talet namnet Skavsta eller Skofvestad. Billnäs kruka har varit industriellt mångsidig. Malmen fick man till en början från Ojamo i Lojo, men flyttades snart för att smälta den svenska Utömalmen. Billnäs totalförstördes under storhatet och krukorna flyttades 1723 till Hisinger, där Billnäs låg fram till 1900-talet. År 1775 förstörde eldsvådan den äldre (norra sidan av floden) delen av Billnäs kruka helt och hållet och i samband med ombyggnationen fick krukan i stort sett sin nuvarande dräkt. Vid sidan av byggandet intensifierade Hisinger köksbruket och grundade en trädgård i anslutning till köket. I och med reformerna i mitten av 1800-talet ökade produktionen av kökets huvudprodukt, tygjärn. 1888 byggdes en ny industrianläggning på platsen för Billnäs äldre manufakturverkstad, där man för första gången i vårt land tillverkade delvis genom pressning och "amerikansk" massproduktion bl.a. dörrhandtag, yxor, hammare. Den möbelindustri som började i början av 1900-talet i Billinnäs upphörde 1970. År 1959 blev Billnäs formellt en del av Fiskars kruka. Billnäs krukområde är omfattande och mångsidigt. Platsen för den gamla masugnen ligger cirka 2 km uppströms Karjana älv vid åns norra strand, väster om Landsbrobron. Även om den industriella verksamheten har varit kontinuerlig på objektet, kan det finnas ett stort område där man kan ha haft kvar konstruktioner i samband med krukor. Området är listat som en riksomfattande bebyggd kulturmiljö (RKY).
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- rautaruukit
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Raseborg