Om platsen
De gamla tomtmarkerna i Storbyn har legat på västra och östra stränderna av Summanjoki, som rinner från norr till Summanlahti, i södra och norra delen av Stora strandvägen, i västra delen av nuvarande Fredrikshamn. Byns bebyggelse har utan tvekan sitt ursprung vid vatten- och landvägars knutpunkt. Byns länder klyvs både av floden som leder till havet och av Kungavägen som leder till Viborg. Summan är en av Vehkalahtis äldsta byar. Befolkningen och byarna har återfinnnit senast på 1500-talet. (Rosén 1936:128-129,62-64.) I 1551 års jordbok nämns tio gårdar. Efter detta började krigstidens tillbakagång och 1571 fanns det bara sju värdar, även om byns välstånd hade förblivit relativt stort. På 1590-talet fanns det bara tre eller fyra skattebetalande hus kvar; av stamlägenheterna fanns endast en kvar i odlingen, Gränsen. Efter freden i Stolbova år 1617 lugnades situationen och Sammas bebyggelse stabiliserades i sju bondgårdar samt på herrgården. (Korhonen 1981:309.) För byborna var betydelsen av den Samma herrgården inte särskilt stor. Odlingarna sköttes av lamphus, och först på 1700-talet bodde innehavarna själva herrgården. På herrgårdens tomt finns fortfarande till en del omgivna av en park som ärvdes från 1600-talet och som fram till 1790 ägdes av släkten Bruun. Huvudbyggnaden är till de äldsta delarna från 1700-talet. Till helheten hör dessutom två bostadshus, ett stall av lera och ljung, ett stenladugård samt andra gamla ekonomibyggnader (Knapas 1984:103). I listan över kulturhistoriska miljöer av riksvid betydelse för den byggda kulturmiljön, upprättad av Museiverket 1993, står det att efter det stora nordiska kriget växte betydelsen av landtrafik och strandväg under 1700-talet, vilket ledde till att man byggde en kruvi för resande på sidan av Stora bron. Kruvuppen var herrgårdens rättigheter, men öl serverades tydligen också i var som helst i Stormens bondegårdar samtidigt som information och nyheter utbyttes. Den centrala ställningen för byn blev ännu tydligare då domaren Arvid Renner i Kymmenedalens härad bosatte sig i herrgården på 1740-talet och t.ex. tingen började hållas i Storman. (Korhonen 1985:14; Korhonen 1981:312.) Byggbeståndet på herrgårdens tomt är gammalt och lätt. Obyggda gårds- och åkerområden, mellan och till och med under byggnader, kan ha bevarat resterna av tidigare bosättningsfaser.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Fredrikshamn