Om platsen
Enligt traditionen var Laukko en gång lapparnas stamfästning. Den legendariske piratchefen Matti Kurje lär ha fått Laukko som gåva från Sveriges kung någon gång i början av 1200-talet. Enligt legenderna kämpade Kurki tappert i Åbo mot Danmark, Sveriges fiende. Enligt den andra historien var Laukko en belöning för att Matti Kurki avstod från beskattningen av lapparna. Den äldsta av dokumenten kände Kurki är Jaakko Kurki, som omtalas 1362 som lagman i Satakunta. Hans dotterson, även kallad Jaakko Kurki, ärvde Laukko från sin hustrus far Klaus Djakn någon gång i början av 1400-talet. Jaakko Kurjes son Klaus Kurki är känd som domare i Överisen Satakunta 1463-1477 och huvudperson i Elina Surma-dikten. I slutet av medeltiden fanns i Laukko ett stenslott och ett herrgårdskapell, vars byggherre antas vara Arvid Kurke. En s.k. djävulskällare på gården till herrgården har varit en del av ett större stenslott. På gårdens gårdsområde har man under 1990-talet gjort arkeologiska undersökningar av källaren, där man även undersökt gårdsmarken runt källaren. På herrgården förvaras flera metallföremål av järnålder, bl.a. spjutspetsar, som hittats på gårdsområdet. Enligt Kari Uotila är fyndmaterialet av järnålder fokuserat på norra sidan av en stenkällare som ligger på gårdsplanen och ärvts redan i medeltiden. På grund av byggnadsverksamheten under århundraden har herrgårdens gårdsområde kraftigt jämnats ut och det finns gott om fyllnadsmassor på platsen. Förutom Kivikellar har det inte konstaterats att det finns säkra konstruktioner som betraktas som fornlämningar på gården. Enligt historiska kartor ligger herrgårdens gårdsområde väster, söder och öster om den nuvarande huvudbyggnaden som byggdes 1931. Den historiska herrgårdens tomtmark är idag en trädgård där det inte finns några tydliga element som är äldre än 1900-talet. I terrängen kan man se ett område av 1700-talets gårdsområde som något högre än sin omgivning. I undersökningarna 2015 kunde man inte se några tecken på fornlämningar. Sannolikt har områdets jordlager blandats i trädgårdsarbeten, i samband med byggande av en gårdsväg och i tidigare avlopp. Dessutom är det sannolikt att man tagit in fyllnadsmark från andra håll i området. Det är dock möjligt att förhistoriska eller medeltida konstruktioner finns bevarade i herrgårdens gårdsområde.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- herrgårdar
- Datering
- historisk tid, medeltida
- Kommun
- Vesilahti