Om platsen
I området mellan nuvarande herrgårdscentrum och Roinee finns 1556 bildade kungsgårdar, därefter en länsgård, och senare byggnader på en radierasshall fram till början av 1800-talet. Deras läge är inte exakt känt. Det första säkra omnämnandet av byn är från 1508, då tingen hölls i byn. Dock är Olavi Raro, som nämndes i 1427 års dokument, troligen Raruja i Liukiala. År 1541 fanns det sex hus i byn. Slätgården bildades 1556 som kungsgård. 1577 blev den länerad till änkedrottningen Karina Maundottern som upprätthöll sitt hov i herrgården. Senare ägare till herrgården var hennes dotter Sigrid Vasa, hennes son Åke Tott, Klaus Tott och amiral Lorenz Creutz äldre. Längre fram bildades en länsgård och en strålryttaregård. Sedan 1821 har gården varit i Meurman-släktets besittning. Husets huvudbyggnad av trä har en stam från 1804. Till sin nuvarande bostad ändrades 1902 (B. Blom). En stenkällare under byggnaden antas ha sitt ursprung från 1500-talet. På fornlämningsområdet finns även ett stängsel från slutet av 1800-talet/1900-talet. Det område som begränsas till fornlämningsområdet är i övrigt huvudsakligen en trädgård och park med äppelträd och andra planteringar. Bakom huvudbyggnaden, på Roines sida, cirka 27 meter sydväst, finns en rastplats som hör till trädgården på 1930-talet (hela 6 x 7 meter). På samma sätt ligger inom fornlämningsområdet, från huvudbyggnaden cirka 90 meter sydost, en källargrund (hela 12 x 14 meter) av gråsten. Vid tiliusterna, i omedelbar närhet av fornlämningsområdet, ligger en folktät och röd tegelladugård från 1890-talet. Utanför fornlämningsområdet, men i dess omedelbara närhet, väster om området ligger byggnader med anknytning till herrgårdens näringsverksamhet (maskinskydd, silor) som är betongbaserade.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- kuninkaankartanot
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Kangasala