Fornminnehistorisk tid, medeltida

Åbo borg

Åbo

Öppna i Google Maps

Om platsen

Åbo slott anlades på en ö vid Aura ås mynning på 1280-talet som förvaltningsborg för svenska kronan. Till sin form var slottet ett öppet lägerkammarhus med omkretssmur och två torn. För första gången nämndes slottet i dokumentkällorna 1308. I början av 1300-talet bildades ett slutet slott som delades upp i huvudslott och förslott. Förslottet som byggdes framför huvudslottet nämndes i källorna för första gången 1463. Under hertig Johans tid 1556-1563 byggdes Åbo slott om till renässansslott. Omkring slottet bildades en trädgård under senare hälften av 1500-talet och den väg som ledde från slottet till staden kantades med träd. Vägen var troligen den första genomförda parkgatan i Finland. För sista gången belägrades slottet 1597-1599, varefter den användes som förvaltnings- och boplats. Den hovrätt som grundades i Åbo 1623 inledde sin verksamhet på ett förborg, som på 1630-talet också blev en tjänstebostad för Finlands generalguvernör, Sankt Petersburg Brahe. På slottet gjordes omfattande ändringar sedan landshövdingen och länsstyrelsen flyttat till staden 1698. Förborgtornet omvandlades till fängelse på 1770-talet och i början av 1800-talet togs hela förhuset i fängelse. Huvudborgen användes som spannmåls- m.m. magasin. Under finska kriget var slottet stationsplats för den finska skärgårdsflottans eskaader. Fängelset låg fram till 1890, varefter Åbo stads historiska museum hamnade i förorten. Området mellan ön och fastlandet sträckte sig ut under 1500-talet. På slottsparkens område finns fortfarande en del av den yttre vallgraven från 1500-talet som restaurerades ännu på 1700-talet. Området mellan slottet och fastlandet har fyllts sedan 1800-talet. På slottets norra sida finns fyra köpmansmakasiner från 1880-talet som hör till slottets område.

Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska

Typ
fast fornlämning
Undertyp
kivilinnat
Datering
historisk tid, medeltida
Kommun
Åbo
Museiverkets databas
Aikapolku – Upptäck Finlands kulturarv