Varvinkallio

På det jämna terrängstället i Varvsklippan, mellan bergformationerna finns en naturlig platå där en båtskaft har varit aktiv. Enligt uppgift har marken fortfarande 1905 haft ett tjockt ruttnande lager av spån. Nu på 1960-talet har en stark gran planterats på platsen. I objektet upptäcktes sannolikt en verkstads botten (P 6975892, I 530565), varav omkring 20 meter till östgöten finns en källa.

Strandstenarna visade inga tecken på vallar, gravyrer eller fästringar m.m. Från tåplatsen cirka 40 meter sydost om strandklippan fann man mossiga och gräsbevuxna stenfötter i två byggnader: Byggnad 1 (P 6975841, I 530543) är cirka 3,6 m x 3,7 meter bred och byggnad 2 (P 6975833 I 530535) är cirka 3,8m x 5,5m bred.

Skeppsholmen har troligen haft skeppsvarv sedan 1850-talet. År 1856 grundades Bona Kellgren & Komp skeppsvarvsbolaget, men det är möjligt att fartyg byggdes på platsen redan i början av 1850-talet. Totalt producerade båtön ett tiotal månar, varav de mest kända är Kuopio, Wellamo (sänkte 50 ton marmorlast i Medelhavet på väg från Liverpool till Liverpool 1859) och Sawos jungfru (redoåret 1858?).

Åtminstone Johan Wikman var byggmästare på tårna. Tjälvens verksamhet torde ha upphört senast under de första åren av 1870-talet. Under de senaste åren fungerade tå mestadels som reparationsvarv. Kupio sportdykare r.f. har dykt omkring Skeppöns södra spets i juli 1990 och funnit bl.a. spår av ler- och porslinskärl samt flaskor.