Gamla Vasa och Korsholms kyrka

Korsholms slott, som byggdes på en av Österbottens äldsta hamn- och handelsplatser, och staden Gamla Vasa som uppstod bredvid det har fungerat som Österbottens administrativa centrum från 1300-talet till stadsbranden år 1852. Om den administrativa ställningen berättar det medeltida slottets plats med sitt minnesmärke, ruinerna av den medeltida Sankta Maria kyrka, det forna hovrättshuset samt det forna länslasarettet.

Vasa hovrätts hus, som ombyggts till Korsholms kyrka, är vid sidan av Sveaborg vårt lands mest betydande offentliga byggnadsprojekt från 1700-talet. Gatu- och kvartersstrukturen i området Gamla Vasa härstammar från den rutplan som uppgjordes vid mitten av 1600-talet. Bostadshusen i området är huvudsakligen från 1930-1950-talen.

Det enda köpmanshus i sten som undgick branden 1852 är det tvåvånings Falanders eller Wasastjernas hus från år 1782, som låg vid Gamla Vasas huvudgata, det vill säga Kauppiaskatu. Vid kanten av rådhustorget vid Kauppiaskatu ligger ruinerna av den medeltida Sankta Maria kyrka i Korsholm och dess klockstapel samt av trivialskolan i Vasa.

Kyrkans medeltida del omfattar långhusets västra korsarm. Bredvid kyrkan finns bottenvåningen i gråsten av den klockstapel som byggdes 1671 och som har fungerat som magasin. Kyrkans ruin har iståndsatts otaliga gånger från och med 1910-talet. Klockstapelns ruin täcktes 1992. Söder om rutplaneområdet i Gamla Vasa ligger det forna hovrättshuset, som efter stadsbranden 1852 ombyggdes till Korsholms kyrka.

Den tidigt gustavianska byggnaden med mansardtak har en mittrisalit försedd med kolossalpilastrar. Hovrättens park härstammar från den tid då byggnaden blev färdig. Öster om hovrättshuset ligger hovrättspresidentens trädgård med dammar och stenmurar. I parken vid den södra tullporten finns också en liten klassicistisk huvudvaktbyggnad, som ursprungligen låg vid torgets kant.

Trädallén som utgår från hovrättshuset leder till den kulle där Korsholms slott låg och där landshövdingens residens låg på 1700-talet. Lindallén i Gamla Vasa är Finlands äldsta parkgata i offentligt bruk. Gamla Vasas hamn har ursprungligen legat väster om staden. Platsen för den nu redan igenvuxna hamnen i Hästholmen och Gamla Vasa förenas av en kanal.

Vid kanalens mynning finns lämningar av batterier från Krimkriget. Gamla Vasas prästgård, det vill säga Haga prästgård, ligger på sin plats som härstammar från slutet av 1600-talet norr om staden. Huvudbyggnaden, som undgick stadsbranden, är byggd 1782 och har förlängts 1804. Till de historiska byggnaderna i Gamla Vasa hör också det gamla länslasarettet, nuvarande Korsholms sjukhus, väster om stadsområdet.

I området finns länssjukhuset från empiretiden och kontors- och ekonomibyggnaden på dess gårdsplan samt 1890-talets mottagningsanstalt för själsligt sjuka. Den enhetliga byggnadsgruppen vid sjukhuset är en del av det länssjukhusnät som organiserades i början av autonomins tid.