Vaasan rantapuistovyöhyke julkisine rakennuksineen ja Vaasan Höyrymylly

Vasas vidsträckta strandparkszon och de värdebyggnader från senare hälften av 1800-talet som ligger i den ansluter sig till Vasas funktion som länsresidensstad och grundar sig på den stadsplan för Nya Vasa som länsarkitekt C.A. Setterberg uppgjorde 1855. Stranden har bevarats som en stadspark i anslutning till rutplaneområdet, där det finns byggnader från Setterbergs tid, såsom hovrättshuset, länsfängelset, kronomagasinet och landshövdingens hus.

Strandparkszonen med sina byggnader liksom också byggnaderna vid Vaasan Höyrymylly i dess norra ända har en betydande ställning i Vasas stadsbild och i stadens siluett mot väster. Vasas strandparkszon följer havsstranden en sträcka på över tre kilometer och utgörs av parker byggda under olika tider.

I parkzonens nordligaste spets i närheten av Marieparken, vid stranden av sundet mellan Kaupunginselkä och Metviken, finns det tidsmässigt skiktade byggnadsbestånd som Vaasan Sähkö Oy byggt från och med 1890-talet. Söder om Vaasan Sähkö i Marieparken ligger Österbottens museums byggnader som blev färdiga 1929 och 1969.

Vid parkens kant ligger landshövdingens hus som i dag är i museets bruk, ursprungligen ett nygotiskt privatpalats (1865) byggt för fabrikören Gustaf August Wasastjerna enligt Setterbergs planer. Palatset är ett intressant exempel på bostadsarkitekturen under nystilarnas tid, och dess rumsordning och en del av de ursprungliga interiörerna har bevarats.

Söder om Marieparken ligger gruppen av byggnader vid Vaasan Höyrymylly. Den äldsta byggnaden i området är ett privatpalats (1861) som ursprungligen byggdes för fabrikören Levón enligt Setterbergs planer och som har fungerat som fabrikens kontor. Efter Setterberg har byggnaderna i industriområdet ritats av bland andra Otto Ekman, W.G. Palmqvist, M. Marttila, B. Sevon.

Söder om Vaasan Höyrymylly ligger Pakkahuoneenpuisto, det vill säga Hamnparken, som är en av de första parkerna som iordningställdes i strandzonen. Vid dess strand finns en tvåvånings putsad tegelbyggnad i nystil som 1875 ritades till tullpackhus för Vasas inre hamn. I Hovrättsparken ligger som esplanadens slutpunkt och som ett stadsbildsmässigt märkesobjekt Vasa hovrätts hus (1862), ritat av Setterberg.

Vasa hovrätt har verkat i den trevånings byggnaden av oputsat tegel, som representerar en nygotik med engelskt inflytande, oavbrutet sedan den blev färdig. Inomhusutrymmena är rikligt dekorerade. I Hovrättsparken, som byggts upp i många olika skeden, finns också en strandpaviljong (1869) som fungerar som sommarrestaurang och som ursprungligen ritades av Setterberg, och vars nuvarande skepnad är från 1930-talet.

I parken Kalaranta finns ett lantmäterikontor från år 1912, ritat av arkitekt Jac. Ahrenberg. Söder om Kalaranta ligger Vasa länsfängelse. Fängelset, som omges av en tegelmur, byggdes under Setterbergs tid på 1860-talet och har liksom övriga länsfängelser byggts ut och ändrats till ett tidsenligt korsformat cellfängelse i slutet av 1880-talet.

Söder om fängelset i Lindparken finns ett tvåvånings kronomagasin i tegel (1868), ritat av Setterberg. Lindparken med sina grusgångar och små platser är i den skepnad som stadsträdgårdsmästaren H. Reval planerade 1937. Sydligast ligger Gustavsborgsparken och Sandviksparken, där villan Hietalahti är från år 1846, från den tid då lägenheten Sandvik som låg på platsen med sin park var i privat ägo. Till Sandviksparken gränsar Brages friluftsmuseum, dit bondebyggnadsbestånd har flyttats.