Varför besöka
Vasas fem centralesplanader härstammar från länsarkitekten C.A. Setterbergs stadsplan från 1855, en vändpunkt i planeringen av 1800-talets trästäder. Vandra på de breda esplanaderna, där trädraderna kantar gatorna.
Att se: Lägg märke till de offentliga byggnaderna mellan Hovrätts- och Vasaesplanaderna: den rödtegliga nygotiska kyrkan, stadshuset och det forna rådhuset i nyrenässans.
Om platsen
Vasas fem centrala esplanader är korsande esplanader som går genom staden och på vilkas mellanliggande platser det finns offentliga värdebyggnader i parkmiljö och i gatufonden. Stadens kvarter genomskärs av smala brandgator. De centrala esplanaderna och brandgatorna härstammar från länsarkitekt C.A. Setterbergs stadsplan för Vasa från 1855, som är en brytpunkt i planeringen av vårt lands trästäder på 1800-talet och en välbevarad stomme för dagens Vasa.
På Vasas breda esplanader, det vill säga puistikko-gatorna, står trädraderna mellan gatorna. Kauppa- och Kirkkopuistikko går i nord-sydlig riktning och Hovioikeuden-, Vaasan- och Korsholmanpuistikko skär dem i öst-västlig riktning. Offentliga värdebyggnader mellan Hovioikeuden- och Vaasanpuistikko, byggda efter mitten av 1800-talet, är den lutherska kyrkan i rött tegel som representerar nygotik, stadshuset och det forna rådhuset med nyrenässansdrag.
Brandgatorna är en del av brandbekämpningsmedlen i Setterbergs stadsplan tillsammans med esplanaderna och de övriga grönområdena. Brandgatorna delar kvarteren i syd-nordlig riktning parallellt med varandra. De har på många ställen bevarats som en fungerande del av stadsstrukturen.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Vasa
