Ugglas-fäst/Kustaan tamina

Objektet ligger vid Luomijärvis sydvästra strand, sydväst om Taminanojas stjälk, cirka 80 m. Den närvarande massiva dammkonstruktionen av sten har anslutits till det damm- och kanalsystem som byggts för att trygga vattenförsörjningen till Männäs mat. Dammen byggdes mellan 1787 och 1788. Dammen stängde vattnets naturliga lopp i Långsjön i sydvästlig riktning.

Den nya rutten öppnades via kanalsystemet i sydost. Vattnet leddes sålunda från Lukkajärvi via Särkijärvi och Kourarajärvi till Sirpujoki och därifrån till Männäs kruka på Kalannens sida. Dammen revs 1817 vid dikets bädd, men stenvallarna lämnades kvar på båda stränderna. När stugavägen på norra sidan av Oja gjordes och stugan på södra sidan byggdes i mitten av 1970-talet har dammkonstruktionen inte nämnvärt rivits.

Dammkonstruktionen utmärktes vid inventeringen år 2018 i terrängen mycket väl. På norra stranden gränsar den mellan stranden och vägen, på södra stranden mellan stranden och sommarstugan. Dammkonstruktionen fortsätter under stugan ca. 5 m. På norra stranden är dammkonstruktionens längd 24 meter och på södra stranden 19 meter.

Dammkonstruktionens höjd är ca 4 m. På basis av mätningar år 2018 är dammkonstruktionens höjd i norra änden endast ca 10-15 cm från markens yta. Mot bädden varierar dammkonstruktionens höjd från marken mellan ca 0,5-1 m. Vid bädden ligger dammbyggnadens översta yta cirka 3,5 m ovanför vattenytan. Dammen är byggd genom kallmurning av natur- och skiftesstenar.

I dess ytterkanter finns större stenar än i de inre delarna. På stranden av sommarstugan har man planterat en del buskar och andra trädgårdsväxter på dammen. Dessutom verkar det som om stenarna på den östra sidan har stavats upp längs den gräsmatta som har anlagts på tomten. I annat fall tycktes dammen vara välbevarad på båda sidor av diket 2018.

Den södra delen av dammen har skadats i grunden till en bottendamm som byggdes i diket sommaren 2022. Den södra bänken i diket har planlagts maskinellt vid dammkonstruktionen ca 3 m från stugan till stugan och dammens stenighet har till denna del förstörts. Dessutom har stora stenar placerats i rad på dikets södra strand, och på norra sidan av stenraden har ny mark drivits och jämnats ut.

Denna konstruktion är sammanpressad i den nordöstra delen av den gamla dammens västra kant och på denna punkt är det svårt att skilja mellan dammens ursprungliga kantstruktur. Antingen har stenen på dammens kant stannat kvar under den nya stenen/jordvallen eller också har dammen gått sönder till denna del.

På östra sidan av stugan på fastigheten 400-413-3-73 har enligt inspektionsrapporten från 2009 ett på bergytan hugget tal 1763, vilket troligen innebär årtal och hänvisar till verksamheten i området. Vid inventeringen 2018 hittades inte längre klipphugget i fråga på östra sidan av stugan. Jordmaterial hade förts upp på klippan och gräsmatta planterats på platsen, vilket gör att hugget sannolikt är täckt i samband med detta.