Turun tuomiokirkko ja Turun historiallinen ydinalue

Åbo, Finlands äldsta medeltida stad, domkyrka och historiska kärnområde speglar Åbos ställning som centrum för vårt lands administrativa, religiösa, akademiska och kulturella liv och som Finlands huvudstad fram till 1812. Åbo domkyrka, som stått på Unikankares backe sedan 1300, är Finlands nationalhelighet.

Domkyrkans och Gamla Stortorgets områdes stadsplanerade beslut baserar sig delvis på den gamla kvartersstorleken och delvis på Engels stadsplan 1828. Stadsområdet som började omkring början av 1300-talet i Åbo ligger inom området mellan Aura älv och nuvarande Tavastehusgatan och sträcker sig från Domkyrkan till Kaskengatan, på platsen för dominikankonventet i Sankt Olavi.

Den medeltida staden har även sträckt sig till Aura älvs västra strand. Området har blivit stadsbebyggelse på kort tid. Det oregelbundna gatunätet från medeltiden kan fortfarande ses från domkyrkan till trakterna av stortorget och Rettigs palats och det medeltida stortorget på Gamla Stortorget. Från torget börjar den medeltida Stora Strandvägen samt Tavastehus Häradsväg.

Åbo domkyrka har utökats många gånger och dess nuvarande yttre karaktär C.L. Engels toppar har daterats från tiden efter Åbo brand. Till östra ändan av den västtorniga tegelbasilikan ansluter sig en åttakantig skaldel och stamrummet kantas av en enhetlig rad av kapell som byggdes under medeltiden. I det breda mittskeppet på den treskeppiga kyrkodelen finns stjärnvalvet.

Pilarerna är i kyrkans äldsta västra del fyrkantiga, i den del av predikstolen som byggdes under biskop Hemming och som ligger öster om den åttakantiga. På 1600-talet har kapell som tillägnats olika helgons altare blivit gravkapell för mäktiga män. Kyrkans fasta inredning är huvudsakligen på grund av eldsvådor från 1800-talet.

Åbo akademihus är en av de finaste prestationerna inom profanarkitekturen under den Gustaviska nyklassicismens period och ett av de största byggprojekten hittills i Finland. Akademihusets festsal och konsistoriernas kammare med trapphus är ett av vårt lands mest värdefulla offentliga utrymmen. I början av 1800-talet byggdes en akademi som ritades av arkitekten C. Chr.

Gjörwell och grupperades kring två fyrkantiga gårdar. Mellan pinnarna finns byggnadens huvudyta, festsalen prydd av skulptören Erik Cainbergs reliefserie. Området kring Gamla Stortorget har före 1827 års stadsbrand varit Åbo gamla stadskärna. Vid stortorget finns rester av stadens medeltida gatunät och byggnader innehåller medeltida avlagringar.

Stortorgets historiska byggnader är förutom det gamla rådhuset även Hjelts och Brinkalas hus samt Classicums skolbyggnad. Till Miljöö hör även Cajanders och Trapps hus. Domkyrkan omges av ett stort antal klassiska byggnader. Skulptören C.E. Sjöstrands staty av Henrik Gabriel Porthan från 1864 är den första offentliga personstatyn i Finland.

Stortorgets omgivningar samt kvarteren 1700-1800-talets bonings- och offentliga byggande i Auraälven, det vill säga mellan broarna från Domkyrkobron till Pourbron, bildar en mångvåningsmiljö. Den har definierats som en stenstad i en av Engels 1828 utarbetade första empirestadsplan, som har varit ett exempel på planläggningen av finska städer ända till 1850-talet.

Flodarmarna och bryggstenarna är de äldsta efter branden genomförda stadsreformens strukturer. I det s.k. Ingmanshuset, som består av många delar som byggts under olika tider, har under senare delen av 1700-talet funnits den s.k. Seipelsalen, Åbo främsta restaurang- och festlokal. Åbo stadsbibliotek är byggt 1901-1903, en nybyggnad på Slottsgatan 2007.

Västra Strandgatan 1-17 är en representativ helhet, huvudsakligen byggd i början av 1800-talet. En del av byggnadsraden byggdes redan på 1700-talet, men byggnaderna har ändrats i början av 1800-talet. Utöver de klassiska stadshusen består den av ett fyravånings affärs- och boningshus Verdandi från 1898, en till sällskapsrum 1811 färdigbyggd byggnad, ombyggd 1879-1883 till stadshus samt en fyravånings jugendstensbyggnad byggd av stadskansliet 1908-1909.

Till träbyggnaderna före Åbo brand hör Qwensels hus som fungerar som apoteksmuseum. Tavastehusgatan och nuvarande Runebergsparken baserar sig delvis på Engels stadsplan. Parken är ett av de sju torgen i Engels stadsplan. Längs den finns ett Ekonomiskt uppföljningshus i empirstil. Ett kvarter stort Rettigspalats intill parken har byggts 1928 och en före detta tobaksfabrik i flera etapper från 1800-talet till 1920-talet. Rettigområdet hör till den medeltida stadens helhet och en del av byggnaderna, förutom gatunätet, omfattar från medeltiden ärftliga delar.