Turun rautatieympäristöt

Åbo järnvägsstation öppnades år 1876 som ändstation för Toijala-Åbo-banan. Den första stationsbyggnaden ersattes med en ny 1941. Den är exceptionellt ritad av Byggnadsstyrelsens arkitekter Martti Välikangas och Väinö Vähäkallio. Stationen var planerad att vara klar till Olympiska spelen 1940, men vinterkriget försenade byggnadsarbetena med ett år.

Byggnaden är en funktionalistisk, tvåvånings, gultegelbelagd ren byggnad, vars huvudfasad framhävs av ett stort fönster. Ursprungligen var fasadytan gul klinker, men den ersattes 1978–79 med tegel, vilket ökade fasadens tjocklek något. På bangårdssidans fasad, under taket, har ursprungliga turkosa klinkerbrickor bevarats.

Byggnaden har tre stora fönster: ett mot stationsplanen, ett mot hamnen och ett norrut. Ursprunglig färgsättning på stationsplanens huvuddörrar har varit ljus, vilket har förenat dörrarna och flyglarnas fönster mot stationsplanen i en snygg rytm på fasaden. Funktionalismen syns i interiörerna. Centralhallen är ett rymligt, dubbelt högt utrymme, i vars kanter trapporna stiger till andra våningen.

Hallens tak är uppbyggt av smala, halvvälvda betongvalv. I stationsområdet finns väster om den på 1940-talet färdigställda stationsbyggnaden ett parkliknande område med två träbostadsbyggnader. Den äldre, exceptionellt tvåvånings, bostadsbyggnaden härrör från Åbo-Tamperfors-banans tid, uppenbarligen från år 1876.

Som ritare nämns järnvägsstyrelsens arkitekt Knut Nylander. Stationschefshuset är gjort enligt järnvägsbyggnadernas 1915 typritningar för stationschefshus år 1924. Som ritare nämns järnvägsstyrelsens arkitekt Thure Hellström. Den egentliga stationsparken befinner sig på gatans andra sida. På norrsidan av den breda bangården längs Köydenpunojankatu finns en ingång till det gamla VR:s verkstad och lokomotivstall. Bangården överskrides på ca 6 meters höjd av en gångbro.