Turun rautatieympäristöt

Åbo järnvägsstation öppnades år 1876 som ändstation på banan Toijala-Åbo. Den första stationsbyggnaden ersattes med en ny 1941. Den är undantagsvis ritad av byggnadsstyrelsens arkitekter Martti Välikangas och Väinö Vähäkallio. Stationen skulle bli färdig till olympiaden 1940, men vinterkriget sköt upp byggnadsarbetena med ett år.

Byggnaden är en funktionalistisk, tvåvånings, tydlig byggnad med gultegelyta, vars huvudfasad framhävs av ett stort fönster. Ursprungligen var fasadytan av gult klinker, men den byttes 1978-79 till tegel, vilket något ökade fasadens tjocklek. På fasaden mot perrongerna, under taket, har ursprungliga turkosa klinkerplattor bevarats.

Byggnaden har tre stora fönster: ett mot stationsplanen, ett mot hamnen och ett mot norr. Den ursprungliga färgsättningen på huvuddörrarna mot stationsplanen har varit ljus, vilket har förenat dörrarna och sidoflyglarnas fönster mot stationsplanen och fint rytmiserat fasaden. I inomhusutrymmena syns funktionalismen.

Centralhallen är ett rymligt, två våningar högt utrymme, vid vars kanter trapporna stiger upp till andra våningen. Hallens tak utgörs av smala, halvrunda betongvalv. På stationsområdet finns väster om den på 1940-talet färdigställda stationsbyggnaden ett parkliknande område med två bostadsbyggnader av trä.

Den äldre, undantagsvis tvåvånings, bostadsbyggnaden är från tiden för banan Åbo-Tammerfors, tydligen från år 1876. Som planerare har nämnts järnvägsstyrelsens arkitekt Knut Nylander. Stationsföreståndarens hus är byggt år 1924 enligt järnvägsbyggnadernas typritningar för stationsföreståndarens hus från år 1915.

Som planerare nämns järnvägsstyrelsens arkitekt Thure Hellström. Den egentliga stationsparken ligger på andra sidan gatan. Norr om den vidsträckta bangården vid Hampspinnaregatan finns ingången till VR:s forna maskinverkstad och lokstall. Över bangården går en gångbro på cirka 6 meters höjd.