Varför besöka
Längs Aura å, nära Åbos historiska kärna och domkyrkan, löper en gata där ärkebiskopens residens stått ända sedan tidigt 1700-tal.
Att se: Lägg märke till järnstaketet med biskopsstavs- och liljemotiv kring biskopsgårdens trädgård och de åldriga popplarna, uppkallade efter profeter, från mitten av 1700-talet.
Om platsen
Biskopsgatan i Åbo och ärkebiskopens residens, som legat vid gatan sedan 1720-talet, har anknytning till Åbos historiska kärnområde och domkyrkan. Stadsbilden längs Biskopsgatan omfattar bostads-, universitets- och industribyggande från 1800- och 1900-talen. Biskopsgården i Åbo ritades 1887 av arkitekterna Ahrenberg, Gripenberg och Lindqvist.
Den tvåvånings byggnaden uppfördes i tomtens ände mot Biskopsgatan, på den plats där ärkebiskopens residens legat ända sedan början av 1700-talet. Också trädgården härstammar från mitten av 1700-talet. Dess åldriga popplar har en gång i tiden fått namn efter profeterna. Trädgården kantas av ett järnstaket med biskopsstavs- och liljemotiv, som härrör från den tid då huvudbyggnaden stod färdig.
Portarna har stora korsmönster. Vid Aura å, i en rymlig parkliknande miljö, finns också bl.a. det forna landshövdingshuset från 1830-talet och kommerserådet Dahlströms hus från 1890-talet. I bostadsbyggandet från 1800- och 1900-talen i kvarteren vid Biskopsgatan urskiljs olika byggnadsskeden: låg träempire, nyrenässans med hög stensockel och rik detaljering samt tvåvånings jugend.
I empirebyggnaden Biskopsgatan 14 finns ett museum som är inrett som konsul Alfred Jacobssons och konsulinnan Hélène Jacobssons privathem och som testamenterats till Stiftelsen för Åbo Akademi. Till de modernistiska byggnaderna vid Biskopsgatan hör Sibeliusmuseum, ritat av arkitekten Woldemar Baeckman och byggt 1968, och Åbo Akademis Domus Aboensis från 1965, ritad av arkitekten Pekka Pitkänen.
Boktornet från 1936 i Åbo Akademis bibliotek, som vetter mot domkyrkan, är ritat av arkitekten Erik Bryggman och ingår i det urval av den finländska modernismens märkesverk som den internationella organisationen DOCOMOMO har godkänt. I norra ändan av Biskopsgatan ligger det industrihistoriskt betydande kvarteret för Åbo Jernmanufaktur, med industribyggnader från 1850-talet ända fram till 1930-talet; de äldsta är ritade av arkitekten G. Th.
Chiewitz. I dag används kvarteret av Åbo Akademis humanistiska fakultet, och mellan industribyggnaderna från olika tider har det i början av 2000-talet också uppförts nybyggnader.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Åbo
