Turun Piispankatu

Biskopsgatan i Åbo och ärkebiskopens residens från 1720-talet ansluter sig till Åbo historiska kärnområde och domkyrka. Stadsbilden av Biskopsgatan omfattar 1800- och 1900-talens bostads-, universitets- och industribyggande. Biskopshuset i Åbo är ritat av arkitekterna Ahrenberg, Gripenberg och Lindqvist 1887.

En tvåvåningsbyggnad är uppförd på en plats på sidan av tomten Biskopsgatan, där ärkebiskopens residens låg redan från början av 1700-talet. Trädgården är också ärvd från mitten av 1700-talet. Dess äldre popplar har en gång namngetts efter profeter. Trädgården kantas av ett järnstaket med biskopsstav och liljemotiv från tiden för färdigställandet av huvudbyggnaden.

Vid Aurafloden finns även ett tidigare landstingshus från 1830-talet och ett handelsråd Dahlströms hus från 1890-talet. Vid bostadsbyggandet av Biskopsgatans kvarter från 1800-talet och 1900-talet utmärker sig olika byggnadsskeden: en låg trämpire, en högstensbent och en rikt detaljerad nyrenässans samt en tvåvånings jugend.

I empirebyggnaden på Biskopsgatan 14 finns ett museum som inredds som privathem av konsul Alfred Jacobsson och konsul Hélène Jacobsson. Till biskopsgatans moderna byggnader hör Sibeliusmuseet, ritat 1968 av arkitekt Woldemar Baeckman och arkitekt Pekka Pitkänen, ritat av Åbo Akademi Domus Aboensis från 1965.

Boktornet för Åbo Akademis bibliotek i riktning mot domkyrkan från 1936 är ritat av arkitekten Erik Bryggman och hör till ett av den internationella DOCOMMOMO-organisationen godkänt urval av märkesverk för finländsk modernism. I det industrihistoriskt betydelsefulla kvarteret Åbo järnmanufaktur i norra änden av Biskopsgatan finns industribyggnader från de äldsta byggnaderna ritade av arkitekt G. Th.

Chiewitz från 1850-talet till 1930-talet. Numera används kvarteret av Åbo Akademis humanistiska fakultet och i början av 2000-talet har även nybyggnad genomförts på semester för industribyggnader i olika åldrar.