Turun kaupungin vanha asemakaava-alue

Åbo grundades troligen strax i början av 1300-talet i området mellan domkyrkan och Rettigbacken vid Aura ås östra strand. I närheten av domkyrkan och stortorget fanns fält under 1200-talets andra hälft. Tecken på samtidig bebyggelse har hittats inom området för det nuvarande Aboa Vetus & Ars Nova-museet och bakom det nuvarande rådhuset.

De tidigaste tecknen på bebyggelse (by/hus/landsbygder) dateras till slutet av 1100-talet till början av -1200-talet och har hittats vid foten av Vaktberget och området mellan Stortorget. Rådhuset och det äldsta torget, stortorget, byggdes troligen i början av 1300-talet. Staden utvidgades betydligt sedan mitten av 1300-talet.

Bron över Aura å byggdes 1414. På sydöstra sidan av domkyrkan fanns ett annat torg under 1400-talet. Biskopskyrkan flyttades från Korois till sin nuvarande plats ca 1300. Kyrkan byggdes av tegel senast i början av 1400-talet. Kyrkan hade en omkretssmur med byggnader som Katedralskolan, biskopshuset och domkapitlet.

Under medeltiden brann staden åtminstone 1318, 1429, 1443, 1458, 1491, 1509 och 1522, och under den nya tiden var det rentav 22 bränder. I stadsområdet har hundratals arkeologiska observationer och dokumentärer gjorts samt ett tiotal stora arkeologiska utgrävningar. Behovet av en stadsarkeologisk inventering måste skrika.

Den nuvarande avgränsningen är på vissa ställen föråldrad. Till fornlämningen hör ett stadsområde med kulturlager som bildats före Engels stadsplan 1828. I praktiken gränsar Åbo brand 1827.