Tursiannotko

Objektet ligger på den nordöstra stranden av Pyhäjärvi Kotolahti, i Pirkkalakylä. I dess västra kant finns bergsryggar och i norr Hiidenmäki bergområde. På östra sidan av diket Tursiannotko löper vägen mellan Pirkkala kyrka och Lempäälä, Ania strandväg, från vilken man tar sig västerut längs Kierikantievägen.

Fornlämningsområdet sträcker sig också långt öster om Ania strandväg. I södra delen av området finns en annan strimma där löpren rinner ut i Kotolahden. Fornlämningsområdets omfattning är cirka 0,5x0,4 km. En del av det är åker och äng, en del används för egnahems- och sommarbebyggelse, en del av ödemarken.

I området har särskilt järnålders- och medeltida avlagringar hittats blandade med varandra. I området finns ett medeltida bebyggelsecentrum i Birkaland (se Birkalakylä). Dessutom har man funnit tecken på stenåldersbebyggelse. Den steniga bebyggelsen har huvudsakligen legat på Sabala åker söder om Kierikantie.

De starkaste järnåldersvåningarna är Kierikanties norra och södra, gamla Sabala åker samt vid gamla gårdsområden öster om vägen. Även på Lauka åker finns järnåldersfynd. I deras västra kant har man byggt två nya egnahemshus och skalat åkrar. Tecken på en järnålders bosättning finns också i den sydöstra delen av mj-området, runt Ruoijanoja (undermål Löpianoja 1).

På dess nordöstra sida har man dessutom hittat tecken på eventuellt kalmistok eller annan stenkonstruktion (undermål Katajamäki). I området Tursiannotko finns även en offerkälla (undermål Hiidenmäki). Sommaren 2001 gjordes en försöksgrävning på platsen för det nya ladugården, Sabala staketet och det brända ladugården, vilket resulterade i en långsträckt W-E-sten, eventuellt grunden till en byggnad.

På stenen hittades bränd lera, keramik från historisk tid, fragment av horn- eller benföremål och ett ofärgat flaskglas. Åren 2008 och 2010 gjordes borrningar och provborrningar på grund av trafikplaner för lätta transporter. På platsen har det gjorts utgrävningar i anslutning till och i närheten av terrassen på en förbindelseväg 2012, där konstruktioner och fynd som tyder på en järnålders bosättning samt tecken på historisk verksamhet har upptäckts.

Vid utgrävningen sommaren 2013 undersöktes järnålders- och medeltida kulturvåningar, varvid välbevarade benföremål och olika träkonstruktioner hittades. Hösten 2013 genomfördes ännu övervakning av byggnadsarbetet. Dokumenterade konstruktioner omfattade bl.a. sten- och träkonstruktion som tolkats som ugnsbotten, troliga staketlinjer och lerkonstruktioner med sten-, trä- och vadderade konstruktioner.

Under 2017 tog man fram ett stort antal fynd av järnålderstyp. Vid utgrävningen dokumenterades stensättning (grundläggning av jordbänk eller vägglinje), trälinjer och anomalier som tolkats som dikesbotten. De låg i lager där man fann ett överflöd av keramik av järnålderstyp, men också något tegel och andra fynd som tyder på historisk tomat.