Teiskola kulturlandskap

Korskyrkan från 1780-talet byggdes av den kände kyrkobyggmästaren Matti Åkerblom. Kyrkan, prästgården och Teiskola herrgård med sina byggnader bildar fästpunkterna i ett småskaligt kulturlandskap som växte fram kring de färdvägar vattendragen erbjöd. De gamla byarna Teiskola och Kovero bildar kulturlandskapet vid stranden av Kirkkojärvi.

Till det hör träkyrkan med sin klockstapel uppe på backens krön, prästgården på Salonsaari och Teiskola herrgård. Dit hör också landsvägen med sina stenbroar. Vägens sträckning följer landskapet. Någon egentlig, tätt bebyggd kyrkby har aldrig uppstått i Teisko. Lantgårdarna i kyrktrakten har varit stora.

Korskyrkan i Teisko har invändigt avfasade hörn, ett brant valmat spåntak och små förstubyggnader i korsarmarnas ändar. Det ljusa kyrkorummet har ett valv med en flack kupol i innertaket. Den äldre predikstolen i kyrkan är från 1600-talet. Invid kyrkan står en kraftig barockklockstapel med lökkupoler.

Intill den ligger ett gravkapell av timmer från 1825, som hörde till Kulju by. Hjältemonumentet restes över dem som stupade i de senaste krigen. Det är gjort av svart granit från Kuru, avslutas i ett kors och ritades av arkitekten Bertel Strömmer 1951. Prästgården i två våningar ligger väster om kyrkan, på Salonsaari i Kirkkojärvi.

Det är en stor träbyggnad med drag av 1920-talets klassicism. Salonsaari fick ett näs och blev en udde när prästgården byggdes 1925. En välvd stenbro leder över Teiskolansalmi. Nära bron, på Myllyniemi som skjuter ut i Kirkkojärvi, står en minnessten på platsen för Teiskos tidigare kyrkor: "Teiskos kyrkas plats, 1621, 1669-1787.

Guds namn är en stark borg. Hic stetit templum primum Teiskoense. Salus a Deo nostro est sedente in throne et agno". Teiskola herrgårds byggnader bildar en tät grupp på udden norr om Teiskolansalmi. Huvudbyggnaden "Harmaa" i parken har två våningar och är från förra hälften av 1800-talet, men dess exteriör är från slutet av 1800-talet. Ekonomibyggnaderna och arbetarnas bostadshus från senare hälften av 1800-talet ligger norr om vägen i en egen grupp.