Tavastlands oxväg

Tavastehus Häradsväg är en förbindelseväg mellan Åbo och Tavastehus slott och vid sidan av Stora Rantavägen den mest betydande vägen under medeltiden i Finland. Tavastehus Häradsvägen går genom Egentliga Finlands och Tavastehus äldsta bosättningsområden och byar. Utöver förvaltningen har vägen tjänat behovet av handel och partigång redan i slutet av järnåldern då den slog samman Egentliga Finlands och Vanaja Tavastehus bebyggelseområden med järnålder.

Vägobjektets linjedragning baserar sig huvudsakligen på denna medeltida linje. Undantagen består av Paimiojoki sjökedja på Somero och mellan Renko-Hämeenlinna, där man följt den linje som uppkommit efter medeltiden. I ringo har man dessutom tagit med den s.k. Rehbinders rättelse som exempel på vägbyggnad och väglinje i mitten av 1800-talet.

Oxevägen följer från Åbo gamla tätbefolkade floddalar ända till Somero, varefter vägen går genom till stor del glesbefolkade skogstrakter ända till Tavastehus. Väglinjen på skogsbackarna är ett utmärkt exempel på en primitivt bevarad tjurväg som naturligt slår sig ner i terrängen och dess former. Tavastehus Häradsväg har bevarats ganska väl, även om den under tidernas förändring är belagd och lagrad.

Som en linje har Oxevägen totalförstörts endast i Åbo, Lundo och Rengo, där vägen delvis stannat under riksväg 10. Oxevägen följer åbo och Lundo Aura älv, som började vid hästtorget i Åbo. Den första delen av Oxevägen ligger huvudsakligen under riksväg 10. Endast vid Gamla slottet i Lund har det bevarats ett kulturlandskap som består av ett åkerlandskap, ett slottsberg, Härkätie och stenbron i Loukinainen.

Efter Gamla slottet följer Härkätie en Savijoki som flyter genom Lundo. Från Tarvasjoki kommun har vägens sträckning bevarats. Vägen följer tätt längs Paimio älvs norra strand genom Marttila och Koske ända till Somero. På Somerolla svänger vägen mot nordost efter Paimio älvs sjödel för att följa Pajula älv.

Kulturlandskapet i korsningen mellan Paimio älv och Tarvasjoki utgörs av en kyrka på åsen från 1779, församlingshuset vid Härkätie gamla prästgård samt den tätt byggda gamla Eura bytomten på strandåkern. Marttila gamla modergårds kyrka från 1765 och prästgården ligger mitt i tätorten. Rör Åkervägen går genom en tätort i kyrkbyn.

På Koske kapells begravningsplats finns en klockstapel som byggdes 1777. I Tammela går vägen genom en obebodd skogsväg som skärs av endast byarna Letku och Porta. Den traditionella linjen av Oxevägen har bevarats bäst vid vägavsnittet mellan Somero kommungräns och Porta. Utfarten till Kivilammi torpa, som hör till öns herrgård, har bevarats väl.

Trappa by är född vid Tavastehus Häradsväg redan under den tidiga medeltiden. Östra sidan av byn har väglinjen reparerats på många ställen. Lopella Härkätie fortsätter genom obebodda skogsåkrar till Rengo socken. Skogsåkern skärs endast av byarna Kuittila och Lietsa. Från Rengö kyrka till Tavastehus Häradsväg finns tre olika linjer.

Den äldsta är en linje genom Rengo kyrka och söder om Alajärvi som delvis har vuxit igen. Den andra linjen som infördes på 1600-talet svänger från Rengo kyrka norrut och går runt norr om Alajärvi. Den tredje linjen är den s.k. Rehbinders rättelse från 1850-talet, som delvis har bevarats i närheten av Rengo kyrka.

Vägrättelsens rätlinjighet utgör en kontrast till den äldre Oxevägens linje. Huvuddelen av vägrättelsen har stannat under riksväg 10. I rätlinjiga vägen finns en kurva endast vid Rengö kyrka. En åttakantig långkyrka i ringen är byggd av sten i slutet av medeltiden och återupptogs efter 1600-talets avfolkning på 1780-talet.

I lånemakasinet finns Härkätiemuseet som öppnades 1964. Som linjelinje mellan ringen och Tavastehus går den norra rutten som etablerades i slutet av 1600-talet även i Hattula genom i huvudsak glesbefolkade utmarker. Bybebyggelsen är större i norra änden av Alajärvi. På Tavastehus område korsar vägen först den vidsträckta åkeröppningen och åsen Ahvenisto och svänger därefter mot Tavastehus slott.

På Lundo Gamla slotts vägsträcka och Porras-Renko vägsträcka är vägmuseet föremål för vägförvaltningen. På Lundo Gamla slotts område går vägen in på ett nationellt värdefullt landskapsområde i Aurajokidalen. Vägen från Tammela till Tavastehus är ett nationellt värdefullt landskapsområde på Tavastehus Härkätie.

I Tammela hör en del av vägen till det riksvärdiga landskapsområdet Mustila-Porras-Kaukolanharju. Tarvasjokis andel av vägen hör till Paimionjokis riksvärdiga landskapsområde.