Tammerkosken teollisuusmaisema

Industrilandskapet vid Tammerkoski är vårt lands första och mest kända industriella stadslandskap. Tammerfors präglas av sina områden med textil-, verkstads- och träförädlingsfabriker. Tillsammans med kraftverken och broarna över forsen bildar de trots sina olika tidsskikt en enhetlig helhet som mångsidigt återspeglar industrialiseringens historia.

Industrilandskapet vid Tammerkoski är ett av Finlands nationallandskap. Tammerfors industrialisering är en del av ett fenomen som hör till den internationella industrihistorien vid övergången mellan 1700- och 1800-talet, då maskinbyggare och planerare flyttade från Storbritannien till Ryssland för att sätta i gång textilindustri.

Enskilda fabriksbyggnader i området har avsevärd betydelse också inom den internationella industrihistorien. Ett exempel är Finlaysons Kuusivooninkinen, som byggdes på 1830-talet och var den första moderna fabriksbyggnaden i Finland. Finlaysons textilfabrik ligger i forsens övre lopp. Till dess viktigaste produktionsbyggnader hör den sexvånings Gamla fabriken mitt i fabriksområdet, den så kallade kuusivooninkinen (1838), väveriet Plevna som byggdes på 1870-talet och den fyravånings kardnings- och spinneribyggnaden Siperia, som byggdes 1899 vid Satakunnankatu.

Till områdets byggnadsbestånd hör också en klockportsbyggnad från 1860-talet, en kontorsbyggnad av rött tegel i nygotisk anda och disponentens rappade bostadspalats i nyrenässansstil från 1890-talet, omgivet av en vidsträckt park i engelsk stil. Här finns dessutom fabrikens kyrka från 1870-talet, bostadsbyggnader för arbetarna och kuskarnas bostads- och stallområde från slutet av 1800-talet.

Vid områdets norra kant finns Näsilinna, som stilmässigt närmast representerar nybarock, och parken Näsinpuisto runt omkring. I parken står bl.a. en fontän ritad av Emil Wikström (1913) och ett minnesmärke från 1940 över Kurus förlisning, skulpterat av Yrjö Liipola. Kraftverket, fabrikens butik och färgeriet är från 1920-talet och appreturen från 1960-talet.

På forsens östra strand finns Tampellas industribyggnader. Linnefabrikens produktionsbyggnader av rött tegel härstammar huvudsakligen från slutet av 1800-talet, även om nybyggnadsskedet på 1910-talet med sin kraftkanal präglar särskilt landskapsbilden vid forsstranden. Den äldsta av produktionsbyggnaderna är från 1850-talet och har bevarats som en del av den utvidgade fabriken.

Bakom produktionsbyggnaderna höjer sig den så kallade Herrainmäki, där fabriksledningens bostadsområde ligger. Vid Satakunnansilta finns enskilda kulturhistoriska byggnader såsom Centralbrandstationen (Lönn 1907) samt kraftverket vid Keskiputous (1931) och Hotelli Tammer (1929) i Koskipuisto på östra stranden.

De båda sistnämnda ritades av Bertel Strömmer. Söder om Finlayson ligger Keskustori med sin kyrka, sitt rådhus och sina teatrar samt med jugendpalatsen i den södra delen. Även Frenckells fabriker ligger söder om Finlayson, vid randen av forsfallet i Tammerkoski. Pappersfabriken inledde sin verksamhet år 1783.

Det byggnadsbestånd som bevarats från den forna fabriken är huvudsakligen från 1900-talets första årtionden. De jugendpåverkade fabriksbyggnaderna av rött tegel är ritade av arkitekt Birger Federley. Av det äldre byggnadsbeståndet har bl.a. en åttkantig skorsten från 1870-talet bevarats, liksom den nyklassiska kontorsbyggnaden, det så kallade Vita huset.

Dess äldsta delar är från år 1847. Dessutom har ett pannhus från 1905-1907 bevarats i området. Söder om Hämeensilta fortsätter raden av industrianläggningar: av Tampereen Verkatehdas byggnader återstår huvudkontoret och färgeriet på östra stranden, och på motsatta stranden ligger Takos fabriksområde och Alavoimala samt Liljeroos fabriker. Forsen och Pyhäjärvi möts i lugnvattnet vid Ratina.