Varför besöka
Färdas längs Stora Strandvägen, vid sidan av Tavastlands Oxväg Finlands viktigaste historiska landsväg: en medeltida väg som band samman Åbo och Viborg, och vars bäst bevarade sträckor visar färden längs Södra Finlands kust.
Att se: Stanna vid den gamla bron i Halikko, en av Vägförvaltningens utvalda muséibroar, och följ vägens linje förbi medeltida kyrkor, herrgårdar och fornborgar.
Om platsen
Stora Strandvägen (Suuri Rantatie) är vid sidan av Hämeen Härkätie Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse. Stora Strandvägen byggdes för att förbinda Åbo med Viborg, och på de vägavsnitt som har bevarats bäst går det att följa hur den medeltida vägen löpte genom kustområdet i södra Finland.
Vägen följer kusten och går via medeltida kyrkor, herrgårdar, hamnplatser och fornborgar. En stor del av den är fortfarande i bruk. I Egentliga Finland har Stora Strandvägen ursprungligen gått från Åbo slott till Stortorget invid domkyrkan, och därifrån har den fortsatt som Fäbogatan mot Nyland. I S:t Karins, på Tuorla herrgårds område, har vägsträckningen bevarats väl.
Via Runko gästgiveri svänger vägen mot Pikis kyrka och fortsätter via Makarla by mot nordost. I Pemar går vägen förbi bybacken i Kampparla och passerar fornborgen Nakolinna innan den når fram till Pemars medeltida kyrka. Därifrån går vägen via Trömperi gästgiveri mot dalgångarna vid Halikonjoki och Uskelanjoki och mot Halikkos medeltida kyrka.
Halikkos gamla bro hör till de museibroar som Vägförvaltningen valt ut. I Salo går vägen genom Uskela kyrkogård och riktar sig söderut längs Perniönjoki. I Nyland passerar Stora Strandvägen Tenala medeltida kyrka och fortsätter mot Pojo kyrka, där Strandvägen har haft förbindelse till havet. Vägen bildar bruksgatan i Billnäs.
I Karis tätort delar sig Stora Strandvägen i två rutter, de så kallade Ylempi maantie och Alempi maantie, alltså den övre och den nedre landsvägen. De förenas i Sunnanvik i Sjundeå. Den norra rutten för Ylempi maantie går längs Lohjanharju till ådalen i Sjundeå. Alempi maantie leder till Raseborgs slott och går i Ingå genom dalen vid Snappertuna å. Fagerviksvägen är en museiväg som Vägförvaltningen valt ut.
Efter att vägarna förenats riktar sig rutten mot Pickala i Sjundeå, där det också har funnits förbindelse till havet. På sin väg genom Kyrkslätt, Esbo och Vanda passerar vägen socknarnas medeltida kyrkor. På Esbogårds område korsas Mankån av en stenvalvsbro från 1770-talet, som också är en museibro.
Vägen går genom kulturlandskapet vid Träskända herrgård. I Vanda går den genom kulturlandskapen vid Tavastby herrgård, Vantaanlaakso och Backas och vidare genom kyrkbyn i Helsinge socken. I Sibbo passerar Strandvägen Myras gästgiveriplats på vägen till socknens kyrkor. Vid gränsen till Borgå står flyttblocket och gränsstenen Götstenen invid vägen.
I Borgå går Strandvägen bl.a. förbi det gamla gästgiveriet i Yli-Vekkoski by. Vägen stiger upp till den medeltida kyrkan, fortsätter från kyrktorget via Stadshagen till Postbacken och löper bevarad genom skogsområdet vid gränsen mellan Borgå och Pernå. I Pernå fortsätter vägen till odlingsslätten i Gammelby, och vid bruket i Forsby bildar den en del av bruksgatan.
Efter att ha passerat Pernås medeltida kyrka fortsätter vägen mot Degerby, dvs. nuvarande Lovisa stad. I stadsdelen Garnisonen har bastionerna Rosen och Ungern byggts för att skydda vägen. I dalen vid Tessjö å i Strömfors går Strandvägen genom gårdsmiljön vid Holmgård herrgård. Herrgården ligger på en ö i ån och har fungerat som posthus.
Stenvalvsbron på västra sidan har bevarats. Sandvägsavsnittet mellan Holmgård och Kvarnby slingrar sig i terräng som markerats med röda stenar. Vid Vähä-Ahvenkoski har vägen korsat Kymmene älv via Kirmusaari, där några vägavsnitt har hamnat under vatten sedan kraftverkets damm höjt vattenlinjen. Numera sker överfarten över Kymmene älv på Savukoski bro av armerad betong.
Bron har valts till museibro och används endast av lätt trafik. I Kymmenedalen ligger Pyttis medeltida kyrka i korsningen mellan Strandvägen och Pyhtäänhaara, en av Kymmene älvs grenar. Efter kyrkan fortsätter Strandvägen oasfalterad ut på en skogssträcka och vidare österut längs bäckarna i Länsikylä och Siltakylä.
Vid Kyminlinna i Kotka har den nu synliga vägen bildats efter befästningsarbetena 1790-1810. Strandvägen går vidare mot nordost till Korkeakoski och via Saksala by vid Nummenjoki, en gren av Kymmene älv, till Neuvoton by i Fredrikshamn. Före Summa herrgård viker den gamla vägen av från den nya landsvägen och fortsätter som en vägsträcka med sandyta i cirka 1,5 kilometer.
Stenbron med två valv vid Salmenvirta i Fredrikshamn hör till Vägverkets urval av museibroar. I fästningsstaden går vägen från Villmanstrands port till Viborgs port. Det 35 kilometer långa avsnittet av Stora Strandvägen mellan Tallimäki i Fredrikshamn och Virojoki i Vederlax har valts till museiväg.
Sträckningen följer fortfarande den linje med backar och krökar som finns på 1700-talets kartor. Vid Ravijoki skär vägsträckningen Salpalinjens befästning och passerar stenbrotten i Pyterlahti.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad




