Suorahaara

Från en grusväg som går längs Kurkelaöns södra utkant samt söder om vägen, från ett till fröträdet avhugget område, söderut och söderut mot en sluttning av sandmorän som låg svagt till stranden i Direkta grenen, hittades kvartsdynor och kvartskärna, en kvartsitbit som tycktes verka som blockeld samt brända stenar som tecken på en förhistorisk boningsort.

Hittningar från området plockades inte upp, men snabbt granskades de flesta kvartsisar av god kvalitet. Hittningarna låg individuellt eller som små kolonier i en avlång zon med storlekar på cirka 40 m x 200 m och som gränsar till norra sidan av sandvägen. På vägen hittades fynd på cirka 15 m avstånd.

Hittningarna tycktes vara mer sandiga än sin omgivning; det fanns inga fynd på de stenigaste ställena. Söder om den hackade zonen har det tidigare funnits en åker vid floden. Men fynden fortsätter inte ända till utkanten av åkern. Omkring 100 meter norr om objektet ligger en tidigare känd bostad på 84010023 Kurkelaön SE.

Bostäderna kan också tolkas som delar av en större bostadskomplex, men det verkar som om det finns en oupptäckt zon mellan dem, eftersom man 1992 inte kunde konstatera att Kurkelansön SE var belägen på en väg som sträcker sig längs öns södra strand, trots att området nyligen hade slagits, anlagts och kunnat observeras väl.

Till sin natur förefaller bosättningen ganska låg och fragmenterad, tydligen endast högkonjunkturmässigt, men om området utsätts för markexploateringsåtgärder som hotar objektets överlevnad, skall en försöksgrävning göras på platsen för att utreda bostadens närmare karaktär.