Särkilampi NE

Målet ligger på ett tyg som ligger nordost och öster om träsket Särkilampi. Jordmånen är sandig. På området växer tallskog, undervegetationen är ljung, lingon, mossa och lavar. I den sydöstra delen av tyget finns en grustäktsgrop ca 10 m från fornlämningen. Groparna är runda och trasiga till formen.

De är 2,5-3 m i diameter och 50-70 cm i djup. Om groparna är strandbundna, infaller de på basis av Uleåborgs kustomflyttningskurva till tidig metallperiod. Uppgifter om guppen har fogats till fliken separata objekt i registret. 2025: Inom miljöutredningsområdet finns en av groparna som underobjekt ↔Gropen 7↔ (P: 7201644 I: 437978).

Gropen är i skick och syns i den terrängmodell som består av Lantmäteriverkets granskning av 5p-laserbowlingsmaterialet och som gör det möjligt att mäta dess exakta läge N 7201641 E 437976. Området på sluttningarna av åsen är på många ställen mycket lämpligt som förhistorisk strandbunden bostad, men inget som tyder på bosättning hittades.

Det granskades ytligt genom observationer och vid behov genom att borra ett tiotal hål som syns i terrängmodellen. De flesta var moderna, troligen jordskred i samband med planeringen av sandtäkten. I de tidigare kända groparna cirka hundra meter österut hittades en ny grop (Grop 9, kord: N 7201681 E 438080).

Gropen är täckt av ett tätt flip-flops, cirka en meter i diameter och 0,5 meter i djup. I gropen hittades kol och smula av bränd sten. En avgränsning av fornlämningen föreslås utvidgas från den sydöstra änden till den östra så att avgränsningen omfattar ett nytt undermål. De sydöstra groparna som hittades 2002 ligger betydligt högre upp på havets yta än i fornlämningsregistret. Enligt grundkartan skulle den högra höjden vara 27,5–35 m.