Sammallahdenmäki

Objektet ligger 1,5 km norr om vägen Huittinen–Raumo. Fornlämningshelheten Sammallahdenmäki omfattar 36 gravrösen från bronsåldern och den tidiga metallåldern på en sträcka av 700 meter, på en bergsrygg och i momarksterräng. Röseområdet hör till Unescos världsarvsobjekt. På objektet finns flera olika typer av rösen från bronsåldern: låga, runda smårösen, stora konformade hiidenkiuas-rösen och runda ringrösen samt låga rösen med hällkistor som dateras till förromersk järnålder.

Dessutom finns på platsen ett fyrkantigt gravröse, det så kallade Kirkonlaattia. Stensättningen är en oregelbunden fyrkant lagd av sten, med motstående sidor parvis 19,2 m och 16,8 m samt 15 m och 18,8 m, utan egentlig kantkedja. Vid kanterna är stensättningen 0,5 m hög, medan stenvarvet i mitten är tunnare.

Den konstruktion som undersökningarna påvisade i stensättningen var en 10–40 cm hög och 3,5 m lång hällvägg. Utgrävningsresultaten ger inga tydliga tecken på att det skulle röra sig om en grav. Platsens andra egenhet är ett ovalt, avlångt och vallformat röse, det så kallade "Huilun pitkä raunio". Rösets form är resultatet av flera utvidgningar efter varandra.

Innerväggarna, bottenstenarnas olika placering, skillnaderna i stenmaterialet och den varierande undergrunden i olika delar förklaras bäst om man antar att det rör sig om tre byggnadsskeden. Arkeologiska utgrävningar gjordes på platsen första gången år 1891, då tre rösen undersöktes. Inga föremål har påträffats i rösena.

Nästa gång undersöktes rösena på Sammallahdenmäki sommaren 2002. Åtta rösen från olika delar av bergsområdet valdes ut för undersökning. I sex av rösena påträffades brända människoben. I dem har alltså brandbegravningar gjorts. Inne i ett röse fanns två kistor byggda av stenhällar. I den ena påträffades förutom brända ben ett fragment av en bronsarmring av serietyp.

Radiokoldateringar har gjorts på de brända ben som påträffades i gravarna. Utifrån dem dateras de äldsta gravrösena på Sammallahdenmäki till bronsålderns början och mellersta skede, ungefär tre och ett halvt tusen år tillbaka. Den yngsta begravningen gjordes först i början av järnåldern, över tusen år senare.

Tidigare räknades Sammallahdenmäki som ett gravfält enbart från bronsåldern. Platsen har alltså varit begravningsplats ännu under järnåldern. Detta är ett bevis på en obruten bosättning i området från bronsåldern till järnåldern. Från rösena öppnar sig en fin utsikt över Saarnijärvi, som ännu under bronsåldern var en havsvik. Vid inventeringen 2014 gjordes inga ändringar i uppgifterna.