Maria medeltida stenkyrka och dess prästgård från 1700-talet hör till den finländska kyrkoarkitekturens centrala minnesmärken. Stig in i det treskeppiga kyrkorummet, där väggar, valv och arkadbågar bär en ovanligt rik måleridekoration.
Att se: Sök upp den så kallade Ingegerdsstenen i sakristian, en trapetsformad gravsten av kalksten färdig år 1290. Över kyrkorummet reser sig två stjärnvalv högre än de övriga.
Stenkyrka, medeltida. Den medeltida stenkyrkan i S:t Marie och prästgården från 1700-talet med sina gårdsmiljöer hör till den kyrkliga arkitekturens centrala minnesmärken, även om närmiljön kring dem är sargad av trafikarrangemangen. Kyrkans båda gavelrösten är murade av tegel, och som dekormotiv har de en stor korsnisch och under den ett runt fönster med femfaldig kantprofilering som ger ljus åt vinden.
Korfönstret har behållit sin medeltida form, bortsett från tegelspröjsarna i ljusöppningen. I vapenhuset finns dörröppningar mitt emot varandra i östra och västra väggen. Till den norra delen av västgaveln ansluter ett klockrum med sadeltak. Klockrummet når upp till murkrönets höjd. Den treskeppiga kyrksalen har fem travéer.
Mittskeppet är bredare än sidoskeppen. Mittskeppets två östligaste stjärnvalv reser sig högre än de övriga kryssvalven. På väggarna, i valven och i arkadbågarna finns en exceptionellt rik primitiv målningsdekor med såväl kyrkliga som profana motiv. Den kryssvälvda sakristian har flera väggnischer i olika storlek och form, med tillhörande dörrblad.
Framför östfönstret finns ett tegelmurat altare eller en predikopulpet. I sakristian finns också den så kallade Ingegerdsstenen, en trapetsformad gravsten av kalksten som blev färdig år 1290. Kyrksalens triumfkrucifix är från senare hälften av 1300-talet, och altarskåpet som i dag står på altaret är fragmentariskt bevarat och härrör från mitten av 1400-talet.
Predikstolen är från år 1662 och huggen av Daniel Sudrovius. Bänkarna är från 1870-talet, orgelläktaren och altaret med sina räcken från 1980-talet. Till stenmuren öster om S:t Marie kyrka ansluter två gravkapell. I muren finns två portvalv från år 1803, ritade av Charles Bassi. Bland minnesmärkena kan nämnas professor A. M. Tallgrens familjegrav, där Finska Fornminnesföreningen har rest en sten ritad av Erik Bryggman.
Arkitekten Matti Aaltonen har ritat Wäinö Aaltonens familjegrav från år 1968. På den flata hällen av röd granit vilar Genius montanus, en sörjande gestalt huggen av Wäinö Aaltonen.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
S:t Marie kyrka – äldre benämningar är Räntämäki efter kyrkobyn eller Vårfrukyrka – är församlingskyrka i S:t Marie församling. Den ligger i Åbo stad norr om Aura å. Den är en medeltida, treskeppig långkyrka i gråsten med yttre måtten 34,2 x 9 meter. Den har en yttre sakristia, ett vapenhus och ett klocktorn.
