Rungon Koskenhaka

I början av järnåldern låg havet bara ett par hundra meter bort. I de arkeologiska utgrävningsstudier som utfördes 1937-38 fann man ett trädgårdskalm och tre röjhus. Gården är cirka 30 meter lång och sträcker sig från fyra till sex meter i bredd. Gravtypen är sällsynt i Finland och anses återspegla estniskt inflytande.

Gravgivare har varit utomordentligt fantastiska. I Kalmis hittades bl.a. en halsring med horn av horn med horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av horn av glas. halsringar, armband, bronsspännen och nålar samt vapen bl.a. tre svärd och sköldbjälkar med silverkanter på kanterna.

Befolkningens näring syftar å sin sida på en skärva som hittades i en grav. Gården dateras på basis av föremålen till en äldre romersk tidsålder, dvs. ca 0-200 e.Kr. Av de tre rännstenarna i området har man undersökt en med åtminstone en död mans brända ben. Gravstiftet var bland annat ett svärd, en sköld och ett spjut.

Förutom vapen visar den avlidnes välstånd att han hade tagit med sig ett kärl av gult glas. Röykkiö är yngre än trädgårdskalendern och daterar sig till merovingianen, dvs. cirka 550-800 e.Kr. Under 1990-talet har undersökningar på östra och sydöstra sidan av bläckfisken, det nuvarande åkerområdet, visat tecken på en järnålders bosättning. Områdets avgränsning korrigerades vid inventeringen 2023 för att bättre motsvara tidigare undersökningars iakttagelser.