Rautakallio 1

Norr om järnklipporna, vid kanten av träsket, vid en liten bergsklättring, låg ladugård och stenbrott, varifrån magert folk ibland känner till att de har grävt upp järnhaltig sten. I området kring Nikarin-Järnklippan, norr om Järnklipporna, vid den södra stranden av ett utdikat träskområde. På platsen växer en ganska gammal, granträdrik planteringsskog, mellan vilken några av sina omgivningar svagt urskiljbara åsar, vilkas lag på vissa ställen är klippig.

Terrängen är stenig, mossig, buskig och på grund av skogsgrundens förnyelse ojämna och svårframkomliga gångar. Det finns en låg ladugård på den plats där berget ligger och sten har brutits på bergväggen väster om den. På klippan har också bygränsen passerat under historisk tid. Området ligger på 1750-talets skattekarta strax utanför Peräla och Surttila.

Klippan är också en gammal gränsplats mellan Laihela och Malax omdiskuterade Järnklippa, som av jordmätaren Stierwald beskrevs i sin Laihela sockenberättelse på 1750-talet. Enligt Stierwald hade lokalbefolkningen grävt berg i sin jakt på järnmalm. Det är troligen samma rännsten som Schvind nämner i Perälä Tuukkokä, på högra sidan av vägen.

OBS! Det hålrum som avses i Stierwald och Schvindt har baserats på beskrivningar och den latomus som lokaliserats 2009 kan vara en annan rest. Uppgifter om iakttagelserna har fogats till fliken separata objekt i registret.