Port Arthurin puutalokorttelit ja Mikaelinkirkko

Trähuskvarteren i Port Arthur är ett sammanhängande och omfattande arbetarbostadsområde i början av 1900-talet. Mikaelskyrkan, som byggdes i östra delen av stadsdelen Port Arthur, är den första monumentala byggnaden i arkitekt Lars Soncks designerkarriär och en central representant för kyrkobyggandet av 1800-1900-talets konst.

Mikaelkyrkan är byggd vid sekelskiftet 1800- och 1900-talet i nordvästra delen av det dåvarande Åbo rutmönsterområde, ett bostadsområde för arbetare och hantverkare. En tegelkyrka omgiven av en vidsträckt park är till sin yttre arkitektur närmast tysk nygotik. Den andra änden av en rektangulär kyrka är ett högt torn byggt från mitten till sidan.

Runt barkdelen finns låga rundtorn. Väggarna är uppbyggda av tvärserierna, spetsbågiga tredelade fönster och graderade kontreforer. I sydöstra änden finns ett stort rundfönster. Överst på tegelväggarna finns dekorationer som är bekanta med de medeltida kyrkornas huvudtrianglar. Vattentaken är norska skiffer.

Till sin inre arkitektur närmar sig kyrkan jugenden och nationalromantiken. Den VIII stadsdelen Port Arthur, som ligger väster om Åbo rutmönsterområde, gränsar till Kakolabacken, Annangatan, Bangatan och Sjukhusgatan. Port Arthur har byggts samtidigt med Mikaelkyrka och sammanhängande trähuskvarter fortsätter fortfarande mellan Bangatan och Fredsgatan.

Järnvägen som leder till hamnen har splittrat några av Port Arthurs västligaste kvarter. Huvuddelen av tomternas byggnader är från 1900-1920-talets byggnadsfas, men kvarteren i områdets sydöstra utkant har också äldre byggnadsbestånd. Trähuskvarterens ganska enhetliga byggnadsbestånd består av envåningshus med en lång fasad i linje med gatulinjen. Gårdsbyggnaderna i innerdelen av de med brädstängda tomterna bildar slutna gårdskretsar som skuggas av stora lövträd.