Port Arthurs trähuskvarter och Mikaelskyrkan

Trähuskvarteren i Port Arthur är ett enhetligt och omfattande arbetarbostadsområde från början av 1900-talet. Mikaelskyrkan uppfördes i östra delen av stadsdelen Port Arthur. Den är i sin tur den första monumentalbyggnaden under arkitekten Lars Soncks bana som planerare och en central representant för kyrkobyggandet vid övergången mellan 1800- och 1900-talet.

Mikaelskyrkan byggdes vid övergången mellan 1800- och 1900-talet i den nordvästra delen av Åbos dåvarande rutplaneområde, i ett bostadsområde för arbetare och hantverkare. Tegelkyrkan omges av en vidsträckt park och är till sin yttre arkitektur närmast nygotik i tysk stil. Till den ena gaveln av den rektangulära kyrkan ansluter ett högt torn som byggts vid sidan av mittaxeln.

På sidorna av korpartiet finns låga rundtorn. Väggarna indelas av tvärgavlar i rad, spetsbågiga tredelade fönster och trappade strävpelare. I sydöstra gaveln finns ett stort rundfönster. I tegelväggarnas övre delar finns dekorativa nischer av det slag man känner från medeltida kyrkors gavelrösten. Yttertaken är av norsk skiffer.

Till sin inre arkitektur närmar sig kyrkan jugend och nationalromantik. Stadsdel VIII, Port Arthur, ligger i västra kanten av Åbos rutplaneområde och gränsar till Kakolabacken, Annegatan, Bangatan och Lasarettsgatan. Port Arthur har vuxit fram samtidigt med Mikaelskyrkan, och de enhetliga trähuskvarteren fortsätter alltjämt mellan Bangatan och Fredsgatan.

Järnvägen till hamnen har styckat sönder några av Port Arthurs västligaste kvarter. Huvuddelen av byggnaderna på tomterna härrör från byggnadsskedet på 1900-1920-talen, men i kvarteren i områdets sydöstra kant finns också äldre byggnadsbestånd. Det rätt enhetliga byggnadsbeståndet i trähuskvarteren består av bostadshus i en våning som placerats med den långa fasaden längs gatulinjen. Inne på tomterna, som avgränsas av brädstaket, bildar gårdsbyggnaderna slutna gårdsmiljöer i skuggan av stora lövträd.