Porlammin saha

Borgerna löjtnant Lorents Glansenstierna och rådmannen Henrik Schröder ingick 1744 ett avtal med borgarna om att bygga en sågkvarn i Koskenkylä älv. På hösten 1744 lämnade Glansenstierna och Schröder in en ansökan till länsstyrelsen om tillstånd att anlägga ett sågverk i Högfors, dvs. Sahakoski. Häradsrätten kontrollerade sågverket och gav tillstånd att anlägga sågverket 1746.

Kamar- och kommerskollegium beviljade tillstånd 1752. Sågen i Porlampi byggdes 1753—1754. Sågen var i drift från 1755 till 1828, och samfundet kring sågen försvann under senare hälften av 1830-talet. Sågen i Porlampi jämte samfund är ritad i Konungens kartverk från omväxlingen mellan 1700- och 1800-talen.

På samma karta finns även en damm belägen vid Lapiokoski i sågverket. På orten för Porlampi sågverk finns numera åkrar och egnahemshus, och en järnväg går genom området. På båda stränderna av Koskenkylänjoki finns det en mycket tät ogenomtränglig udde, där det är omöjligt att skilja mellan olika konstruktioner.

På båda stränderna av Koskenkylänjoki finns det numera en gångbro. På båda stränderna finns vallar gjorda av gråstensblock av jämn storlek. Terrängen på den västra sidan är cirka 6 x 12 m och på den östra sidan cirka 4 x 14 m. Till den östra änden finns en betong ramp. Vid ån finns minst tre bäddar av gråstensblock.

På den östra stranden finns en omkring 6 x 8 m bred stenfot av blockstenar utan murbruk norr om dammen. På den östra sidan av vägen som går förbi dammen finns dessutom omkring 20 x 12 m breda stenstenar utan murbruk. I landskapet kring Porlampi sågverk finns flera olika åldrar avlagringar. Det finns bland annat nya industribyggnader och en gammal järnväg.

Det är svårt att fastställa objektets arkeologiska värde utan försöksgrävningar. Dessutom kan gamla konstruktioner röjas från flodstränderna.