Varför besöka
De rödtegelfabriker som restes mot varandra vid Kumo älvs mynning och Björneborgs stenstad bildar ett välbevarat stadslandskap från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, ett typexempel på en kuststads mångsidiga industri.
Att se: Leta efter spinneribyggnaden som dominerar älvstranden, och bredvid den det forna kontoret omgivet av trädgård, ritat av arkitekt Runar Finnilä 1934.
Om platsen
Industrilandskapet i Björneborg omfattar en bomullsfabrik, en mekanisk verkstad och en såg. Det är ett typexempel på den mångsidiga industri som växte fram i de gamla kuststäderna under senare delen av 1800-talet, och dess utveckling och placering påverkades i hög grad av utländska råvaror, goda förbindelser, arbetskraft och marknader.
De rödtegelbyggda industrianläggningarna restes mitt emot varandra vid Kumo älvs mynning. Tillsammans med Björneborgs stadskärna i sten bildar de ett välbevarat stadslandskap från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, betydelsefullt både för landskapsbilden och för historien. Industribyggnaderna utgör en väsentlig del av det. (Se även Kivi-Pori) Bomullsfabrikens byggnader av rött tegel är i sina äldsta delar från senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet.
Arkitekten August Krook gjorde upp planen för hela fabriksområdet. Vid sidan av den ståtliga spinneribyggnaden domineras åstranden av det forna kontors- och direktörsbostadshuset, som omges av en trädgård. Arkitekten Runar Finnilä ritade det 1934. Öster om fabriksområdet ligger ett enhetligt bostadsområde med trähus.
Där står också de funktionalistiska flerbostadshusen från 1940-talet, som bomullsfabriken lät bygga efter ritningar av Erik Bryggman. Vid norra stranden ligger likaså den mekaniska verkstaden Porin Konepaja, vars byggnader i rött tegel huvudsakligen är från 1910- och 1930-talet. Bland de viktigaste byggnaderna för områdets industriella arv finns gjuteriet (1903) och den stora hallen för maskinbearbetning (1917).
Gjuteriet är ett typiskt exempel på det verkstadsbyggande som växte fram i slutet av 1800-talet. Till det industriella landskapet vid norra stranden hör träbyggnaden i två våningar vid Isosanta storsåg, som stod färdig 1922. Den har bevarat det arkitektoniska yttre som är utmärkande för ångsågstiden.
Intill sågbyggnaden står en kraftstation med skorsten, färdig 1923. Vid sidan av sågarna i Pihlava i Björneborg och i Martinniemi i Haukipudas är Isosanta den enda bevarade byggnaden från ångsågstidens storsågar. Industrilandskapet i Björneborg är en del av Björneborgs nationalstadspark.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Björneborg
Hör till dessa resor
Mer att se i Björneborg
Skyddad byggnadCentrala Björneborgs kyrka
Björneborg
Läs merVittisbofjärds kyrka
Björneborg
Läs mer
Skyddad byggnadNorrmarks kyrka
Björneborg
Läs merBjörneborgs gamla begravningsplats
Pori
Läs mer
Skyddad byggnadRäfsö kyrka
Björneborg
Läs mer
Nationellt betydandeAhlainen kyrkoby
Pori
Läs mer



