Varför besöka
Norra Karelens herrgårdar var kronotjänstemännens bonings- och förvaltningsplatser och byggde upp kulturlandskapet: något egentligt herrgårdsväsen fanns inte, men gårdarna kan i arkitekturen jämföras med slättbygdernas herrgårdar.
Att se: Lägg märke till den rödmyllade huvudbyggnaden på Lamminniemi i Liperi, som major Burghausen lät uppföra 1813, omgiven av en park i ett gammalt odlingslandskap.
Om platsen
Hoven i Norra Karelen är historiskt betydande förvaltnings- och boningsplatser för kronans tjänstemän samt byggare av det lokala kulturlandskapet. I Norra Karelen har det inte funnits något egentligt herrgårdsväsen, men de hov som byggdes av ståndspersoner ur tjänstemannakåren kan till sin arkitektur jämföras med herrgårdsbyggnaderna i de centrala bygderna.
Den nuvarande rödmyllade huvudbyggnaden på Lamminniemi i Liperi lät major Burghausen bygga 1813. Herrgården omges av en park och ligger i ett gammalt odlingslandskap på näset mellan Riihilampi och Reilampi. Hovet Simananniemi i Liperi ligger vid stranden av Kirkkosalmi. Det är rödmyllat och har mansardtak, och domaren Edward Hällström lät bygga det 1813.
På Simananniemi fanns redan tidigt ett eget mejeri och Finlands första skola för ladugårdsskötare och mejerister. Jouhkola hov ligger på Tohmajärvis södra strand, mitt emot kyrkan i ett vidsträckt och kuperat jordbrukslandskap. Det har varit den mest betydande av ståndspersonernas gårdar i Norra Karelen.
Hovets nuvarande huvudbyggnad i jugendstil är från 1908. Suorlahti hov i Kitee ligger i närheten av Orivesi. Dess gårdsplan utgörs av huvudbyggnaden och en rad olika byggnader som hört till lantbruket. Till Suorlahti hör gården Orpola, som är en del av Puhosområdet. Bostadsbyggnaden på Mäntyniemi hov i Kesälahti är från 1760-talet och har ursprungligen varit hovets sidobyggnad.
Hovet ägdes då av kontraktsprosten Molander. Voiniemi hov i Varpasalo i Rääkkylä ligger invid en udde som skjuter ut i Orivesi. Huvudbyggnaden av trä är från 1864. Till gårdsplanen hör en gästbyggnad som är sällsynt på gårdarna i Norra Karelen. Huset är byggt i empirestil på 1830-talet. Gårdsplanen avgränsas av en stor ladugård av natursten från 1850-talet, det mest representativa exemplet på Rääkkyläs talrika ladugårdar av natursten.
På gården finns dessutom en gammal loftbod och en väderkvarn byggd 1859, en smedja samt en sädesbod. Hovets privata begravningsplats ligger söder om landsvägen. Omgivningen kring hovet har planterats som en park, och till gårdsplanen leder en lindallé. Sarkkila hov i Lieksa representerar byggandet under senempiretiden. Domaren Isaak Stenius lät bygga hovet på 1840-talet. Hovila i närheten av Lieksa centrum är från 1830-talet.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
