Pitkälahti

Objektet ligger i sydöstra delen av Övre Enonvattnet, norr om Långviken, från vägen från Simanala-Paakonala till Olila hus cirka 60 meter västerut. Det är ett mossat stenröse, cirka 5 x 6 meter stort och cirka 60 centimeter högt. År 1991 gjordes tre försöksgropar vid rännstenen, av vilka en fann järnålders keramik, en med en annan slinga, en järnnål runt stjälken och en med mycket stark sotblandad jord på cirka 20 centimeters djup.

I juni 1993 gjorde Nyslottsmuseet en utgrävning på platsen, vilket resulterade i fynd av samma typ av järnålderskeramik som tidigare provgropar. Det visade sig också att stenen låg under ett starkt lager sotjord och brända ben. Stenen tolkades som en kvarleva av en möjlig ugn eller bastuugn. Framför klippan hittades kvartsgurkor och resterna av spisen.

Dessa torde vara betydligt äldre än bastuugnen, stenåldern eller tidig metallålder. Från rännstenen cirka 40 meter åt sydost, norr om den knappt ledande stigen vid stranden finns ett centralt tjärjärn med en diameter på cirka 10 meter.