Nationellt betydande

Pispalanrinne

Tammerfors

Öppna i Google Maps

Varför besöka

En av Finlands mest kända arbetarstadsdelar klättrar uppför en brant ås mellan två sjöar. Lauri Viita förevigade i sin roman Moreeni denna värld av stugor som fritt restes på oplanerad mark.

Att se: Sök efter trapporna byggda i den branta sluttningen, som delvis ersätter gatunätet, och de äldsta bevarade bostadshusen som påminner om landsbygdens stugbyar.

Om platsen

Pispalanrinnes exceptionella läge på en ås med branta sluttningar mellan två sjöar har gjort området till det mest kända av de arbetarbostadsområden i Finland som byggdes utanför de stora städerna vid övergången mellan 1800- och 1900-talet, på oplanlagd mark och utan övervakning. "Man fick bygga stugan alldeles som man ville: på längden, på tvären, snett; av timmer, bräde, sågspån, tegel, betong; måla den till och med randig; förlänga, höja, göra geringar, hack, trappor, broar, krumelurer.

Och gjordes det inte? Jodå! Man frågade inte efter byggnadsritning, inte efter arbetsplan, kostnadsförslag, arkitekt, mästare eller byggherre, det var bara att kapa av och upp på väggen. Så som fåglarna vet hur de bygger sina bon, så visste Pispalas män hur Skaparens klosslek uppstod uppe på den höga moränbanken.

Varje stuga och varje man trotsade sin sluttande mark och strävade bara efter att förkunna sin egen glädje över att vara till", beskriver författaren Lauri Viita byggandet av Pispala i sin bok Moreeni. De äldsta bevarade bostadshusen i Pispala påminner om husen i landsbygdens stugbyar. Byggnaderna från sekelskiftet, parhusen och de större kasernliknande bostadshusen har i huvuddrag följt höjdreglerna för det ordnade stadsområdet och tidens allmänna byggnadssätt.

Trapporna som byggts i den branta sluttningen ersätter delvis gatunätet. Typiska, välbevarade enskilda byggnadsobjekt i Pispala är bland annat Lauri Viita-museet från 1920-talet, Pispan koulu (Tiitola 1914 och Strömmer 1941), Vuorenmaan valtakunta från 1920-talet, Virtasen valtakunta från övergången mellan 1920- och 1930-talet och kvarteret kring Rajaportin sauna från övergången mellan 1800- och 1900-talet.

Hit hör vidare bland annat omgivningarna kring Erämiehenkatu, Rimminkatu, Pättäränkatu, Pispankatu och Mäkikatu samt Pispalanharju. Pispalas landmärke har blivit det 55 meter höga hageltornet i stålkonstruktion, som byggdes i början av 1900-talet. Öppna spiraltrappor leder upp till gjuteriet högst upp i tornet. Vid stranden av Pyhäjärvi och Näsijärvi finns konstruktioner som hör till flottningstunnlarna.

Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad

Museiverkets databas

Rapportera ett fel