Pihlava såg och bostadsområden

Byggnadsbeståndet vid Pihlava såg och i samhället kring den bär skikt från en anmärkningsvärt lång tidsperiod. Sågen i Pihlava grundades på 1870-talet. Den är den enda bevarade byggnaden av en storsåg från ångsågsepoken, vid sidan av sågarna i Isosanta i Björneborg och i Martinniemi i Haukipudas. Till sågen hör tjänstemannahusen i Kaunismäki och arbetarbostadsområdena Kappalemaa och Halssi.

Områdena representerar olika byggnadsskeden och speglar sågsamhällets hierarki. I Pihlava har modern sågteknik installerats inne i den gamla sågbyggnaden, som stod färdig 1900. Sågen fick sin nuvarande omfattning på 1910-talet. Aarne Ervi ritade en funktionalistisk matsal i det gamla ångmaskinhuset 1949.

Fiberskivfabriken i rött tegel byggdes 1948 efter arkitekten Olav Hammarströms ritningar. Landmärket vid stranden är en stor torkanläggning för sågat virke. Alldeles intill fabriken i Pihlava ligger Kaunismäki, ett område med bostäder för direktören och tjänstemännen vid Ahlström Osayhtiös såg. Fabriksdirektörens bostad byggdes 1946 efter typritningar av Alvar Aalto.

Tre tjänstemannahus byggdes på 1920-talet efter arkitekten Karl Lindahls planer. Tjänstemännens kedjehus ritades av arkitekten Olav Hammarström på 1940-talet. Raden av atriumhus är ritad av arkitekten Kristian Gullichsen. Nordväst om Kaunismäki börjar ett villaområde. Två av villorna där hör ihop med släkten Ahlströms historia. (se Pihlavan huvila-alue) Sydost om sågen ligger Halssi, en rad arbetarbostäder med mansardtak som byggdes på 1920-talet.

Byggnaderna ritades av arkitekten Karl Lindahl. Kappalemaa söder om sågen är dess äldsta arbetarbostadsområde. Husen där är från olika tider, och bebyggelsen växte ursprungligen fram i fria former. Byggnadsbeståndet är i huvudsak från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I byggnaderna har man ofta använt spillvirke från sågen. Skolbyggnaderna stod färdiga på 1920-talet.