Pihlajasaari

Objektet ligger på en backe väster om Monnansuo, Pihlajasaari. På den sydöstra sidan av objektet finns en gård som heter Nurmio och på den västra sidan en lång ås som kallas Harjusaari. Enligt tidigare uppgifter bör det finnas fyra röbyar eller stenkonstruktioner. Pihlajasaari är nästan hela den svårframkomliga stenfjorden.

Pihlajasaari består av två separata bergstoppar, där tre stenkonstruktioner upptäcktes norrifrån, varav två är sönderfallna röbyar och en fyrkantig stencirkel. Stencirkelns omgivning tycks vara röjd och det är möjligt att det rör sig om något slags tomtning. Kurt Jern nämner i en inventeringsrapport från 1952 att det finns ett grävt röbyar och två stencirklar, av vilka den ena är svårt sönderfallen.

Det kan hända att röset 3, som upptäcktes vid 2011 års inventering, i själva verket är den stencirkel som Jern nämnde. Det är ett intressant objekt för sin konstruktion och sitt läge. På den södra knoppen finns ett massivt, upp till 15 meter lång, kluvet röset (röset 1). Det är ett typiskt bronsåldersröse på en tydligt synlig plats.

I mitten av rännstenen syns en stor ögonsten, runt vilken rännstenen breder ut sig i krassformig form. Råkstenen ligger högt uppe på en bergstopp precis vid kanten av rännstenen, varifrån sluttningen går brant på tre sidor. Den fjärde sidan är stenbrytning. Råkstenen är byggd på en färdig sten. Objektets avgränsning bygger på synliga konstruktioner och topografi.

Objektet har tidigare varit en del av objektet Pihlajasaari och Harjusaari 399010045, varifrån det vid 2011 års inventering separerats till eget objekt.