Petalax-Viitala Brännskogen

Målet ligger vid Bjurnäs-Viitala landsväg i sydvästra Malax, cirka 200 m väster om vägen, på ställen som heter Brännskoge på en grusig sandig moränås. Området är av tallväv. Miettinens tidigare beskrivning av objektet lyder som följer: Den högsta punkten på den breda backen är 26,3 mpy och har nu en liten natursten som delvis är täckt av växtlighet och av den 200-300 m åt nordost är en större natursten.

I kanten på en mindre stengrund finns ett rundt område med en yta på 7 x 8 m och en låg vikt på 1,5 x 2 m i mitten. Det är en uppenbar bostadsbotten, varav en del undersöktes 1975-1976. På platsen finns keramik av den tidiga metallålderns typ Morby. I ett rödbrunt kulturland finns det gott om kol, brandjord och brända och sönderfallna stenar.

Det finns mer än 90 stenrösen i olika storlekar sydväst och sydost om bostadstryckeriet, varav sammanlagt fyra studerades 1976 och 1978. Rökarna var oupptäckta, men i vissa fall fanns det strukturer att upptäcka.I samband med inventeringen 2008 lyckades man inte lokalisera hemtryckningen. De stenhögar som låg på kullen föreföll inte vara mossiga utan födda i sandtäkt, men det kan finnas gravrösen bland dem, men det är omöjligt att skilja dem från varandra, åtminstone inte utan närmare utredning.

Tidigare upptäckter visar dock att området åtminstone har hemvist. Målet skulle kräva en noggrann inventering för att hitta exakta gränser. Peter Holmblads inspektion 2009: Förutom den stora gruppen små mossar hittade Holmblad ett bostads-/verksamhetsställe som Miettinen studerade. Den senare utmärkte sig närmast som en bananformad brandstensgumma eller vall.

Denna konstruktion jämför Holmblad närmast med stora kokhål. Den höga vallen av brandstenar och sotmark passar inte till den forntida skärgårdens hembotten eller motsvarande, men från stora kokhål skulle den inte skilja sig särskilt mycket. 2013 års inventering riktades mot området mellan fornlämningsområdet och den planerade kraftledningslinjen.

Vid inventeringen lokaliserades ytterligare röckar söder om ett tidigare avgränsat fornlämningsområde och ledlinjen sträckte sig nära ett åkerstängsel nära de nuvarande odlingarna. En del av de kartlagda röckarna är kompakta, en del mer vaga. Vid ett annat fornlämningsmärke som är märkt på grundkartan finns några gropar, vallar av stenar och skräpliknande formationer och mellan dem jämnare områden.

På grund av vissa gropars oregelbundna form och branta kanter har man i den senaste historien tagit mark, även en del av stenhögarna är klart restaurerade. Runt målkoordinaterna för fornlämningsområdet finns enligt grundkartan 1970 ett triangelmätningstorn, och det kan vara så att några formationer av området ansluter sig till det också. I 1974 års inventeringsrapport nämns att röterier eventuellt grävts upp redan i början av seklet och sedan dess.