Petalax-Rimossbacken

Målet ligger i södra delen av Malax, väster om Rimossen, sydväst om Flatberget. Rimossbacken är en lång moränås i ungefär sydostlig riktning, som växer närmast tall. Den norra delen av objektet genomkorsas av en skogsbilsväg. Det är det största och största objektet i Malax. Röcknen sträcker sig cirka en kilometer längs åsen på en sträcka, det är som bäst närmare 300 meter på ett objekt.

Röttområdet har kartlagts 1974, men utifrån observationer från inventeringen 2008 sträcker sig objektet något längre norrut än tidigare dokumenterat. Vid 1974 års kartläggning räknades minst 222 röthus. Huvuddelen av röthusen är små, med en diameter på cirka 2 till 4 meter, med en diameter på 5 till 8 meter och tre över 10 meter.

Gps-koordinaterna mättes inte på grund av det stora antalet och bristen på tid, området kringgicks för att få områdesgränsning. Man undersökte mellan 1974 och 75. De daterades baserat på platsens höjd och typ av rösen, främst till den förromerska järnåldern och alldeles från tideräkningen. Det finns ingen tidsinställd artefakt eller absolut tidpunkt för objektet.

Vid inventeringen 2013 kartlades på båda sidor av kraftledningslinjen röbyar inom en zon som var cirka 450 m bred. Söder om skogsvägen har det gjorts öppen avverkning och skogsplogning, och det tätt buskiga området sträcker sig nästan 100 m söder om vägen. Rökbyarna ligger närmast backen, några skräpmattor observerades mellan dem.

På södra sidan av vägen upptäcktes några vid skogsplogningen sönderfallna röbyar. En del av moskéerna kan vara kaskirännor. Kaskåkrar kan ha anlagts i tidigare skogsbrandsområden. Inv. 2023: Vid inventeringen undersöktes gränsen till fornlämningsområdet, där man fann 21 rösken som mättes med GPS-sändare.

Rockornas storlek varierade mellan 2-6 meter. Genom den norra delen av fornlämningsområdet går en skogsbilsväg som kallas Flatbergsvägen. På norra sidan av den befanns tre rännor cirka 20–40 meter från vägen. Vid tiden för inventeringen var det nästan obefintligt att observera området på grund av gräs och avverkningsrester.

På den södra sidan av vägen upptäcktes 17 rännstenshögar i närheten av kanterna av fornlämningsområdet. Från vägen cirka 70–90 meter i sydsydsydlig riktning upptäcktes områdets största och mest spektakulära rännor. Ett av de planerade vindkraftverken (nr 6) skulle ligga i den västra delen av fornlämningsområdet.