Peränkylä

Peränkylä är en unik gammal by vid en havsvik. Byns landskap och näringsstruktur påverkades kraftigt när den vidsträckta havsviken torrlades på 1900-talet. Vid stränderna av Luvianlahti uppstod flera byar under medeltiden. Söder om kyrkbyn, som också kallas Hanninkylä, ligger Peränkylä och Mikola. Där har bebyggelsen samlats på kuperade holmar, och genom dem löper den gamla landsvägen i sin naturliga sträckning.

I Peränkylä höjer sig byggnaderna vid lantgårdarna Vanha-Esko, Mäki-Esko och Uusi-Seppä som landmärken ur det omgivande odlingslandskapet. Gårdarnas huvudbyggnader är från 1800-talet och början av 1900-talet. Utanför byn ligger gården Sahari, som hör till de gamla stamhemmanen i Peränkylä. Den flyttades till sin nuvarande plats på 1930-talet, efter att storskiftet hade kompletterats och viken torrlagts.

Väster om Peränkylä ligger Mikolan mäki, som växte fram kring gårdarna Evasti och Tienmutka i Mikola och beboddes av torpare och backstusittare. De småskaliga byggnaderna ligger enhetligt placerade på steniga hagmarker längs två vägar som korsar varandra. Huvudbyggnaderna på Evasti och Tienmutka är från 1800-talet.

Luvianlahti torrlades i början av 1900-talet, och byarna fick över tusen hektar god åkermark att bruka. Strandlandsvägen mot Björneborg går i en uträtad sträckning som delar det byggda landskapet i Peränkylä.