Varför besöka
Pemars stenkyrka vid den medeltida Stora Strandvägen är en av landets få stenkyrkor från 1600-talet. Nära intill, i odlingslandskapet på åns västra strand, står den gamla prästgården kvar på sin medeltida plats.
Att se: Sök upp altarramen från 1755, ett verk av Samuel Berner, och altartavlan från 1865 ritad av R.W. Ekman. Prästgårdens huvudbyggnad i trä är från Frans Mikael Franzéns tid som kyrkoherde, 1804–1806.
Om platsen
Paimio stenkyrka vid den medeltida Stora Strandvägen hör till de få stenkyrkorna i vårt land från 1600-talet. Prästens gamla prästgård ligger på medeltida plats. Prästens gårdsdistrikt med sina byggnader återspeglar väl prästhusens boendekultur under 1800-talet. Prästens stenkyrka är en enskeppig långkyrka med ett burhus som sträcker sig från ett burtak till ett sakeri och ett vapenrum.
Predikstolen och läktaren är byggd 1748-1749. Altarramen från 1755 är ritad av Samuel Berner och altartavlan från 1865 av R.W. Ekman. Till kyrkogårdens stengärde ansluter sig en gråstensklocka från 1700-talet. Den gamla kyrkogården omges förutom av stenmuren av granstaket. Den stora Rantavägen, som korsar Paimionjoki kyrkby, går genom kyrkbyn som Vistanttä.
På Paimion älvs västra strand i ett öppet odlingslandskap utanför kyrkbyn och socknens kyrkoherdeprästgård med sina byggnader återspeglar prästhusens boendekultur på 1800-talet, även om de byggnader som ansluter sig till jordbruket har försvunnit efter det att jordbruket tagit slut. Prästgårdens huvudbyggnad är byggd 1804-1806 med Frans Mikael Franzén som kyrkoherde i Paimio.
Byggnaden har fortsatts och dess utseende har ändrats under senare delen av 1800-talet. Stenkällaren under byggnaden är delvis från 1500-talet. Bibyggnaden bredvid huvudbyggnaden är från 1880-talet. Prästgården i Paimio ligger inom Paimion älvdals landsomfattande värdefulla landskapsområde.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
