Varför besöka
Pemars stenkyrka vid den medeltida Stora Strandvägen är en av landets få stenkyrkor från 1600-talet. Nära intill, i odlingslandskapet på åns västra strand, står den gamla prästgården kvar på sin medeltida plats.
Att se: Sök upp altarramen från 1755, ett verk av Samuel Berner, och altartavlan från 1865 ritad av R.W. Ekman. Prästgårdens huvudbyggnad i trä är från Frans Mikael Franzéns tid som kyrkoherde, 1804–1806.
Om platsen
Stenkyrkan i Paimio står vid Stora Strandvägen, som går tillbaka till medeltiden, och hör till de få stenkyrkor från 1600-talet som finns i vårt land. Den gamla prästgården i Paimio ligger på sin medeltida plats. Prästgårdens gårdsmiljö med sina byggnader speglar väl prästgårdarnas boendekultur på 1800-talet.
Stenkyrkan i Paimio är en enskeppig långkyrka. Sakristian och vapenhuset skjuter ut från långhuset, som har valmat tak. Predikstolen och läktaren byggdes 1748-1749. Altarramen från 1755 är ritad av Samuel Berner och altartavlan från 1865 av R.W. Ekman. Kyrkogårdens stenmur ansluter till en klockstapel från 1700-talet, vars nedre del är av gråsten.
Den gamla kyrkogården omges av stenmuren och dessutom av en granhäck. Stora Strandvägen korsar Paimionjoki vid kyrkbyn och går genom byn under namnet Vistantie. Kyrkoherdeprästgården är belägen på västra stranden av Paimionjoki, i ett öppet odlingslandskap en bit från kyrkbyn och sockenkyrkan. Gårdsmiljön med sina byggnader speglar väl prästgårdarnas boendekultur på 1800-talet, även om jordbrukets byggnader har försvunnit sedan jordbruket upphörde.
Prästgårdens huvudbyggnad i trä uppfördes 1804-1806, då Frans Mikael Franzén var kyrkoherde i Paimio. Byggnaden har byggts till och fått ändrat utseende under senare hälften av 1800-talet. Stenkällaren under byggnaden är delvis från 1500-talet. Sidobyggnaden bredvid huvudbyggnaden är från 1880-talet. Prästgården hör till det nationellt värdefulla landskapsområdet i Paimionjoki ådal.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Paimio
