Varför besöka
Kraftverks- och bostadsområdena längs Ule älv och Emäjoki hör till landets mest betydande projekt under återuppbyggnadstiden — arkitektoniskt så uppskattade att Montta, Pyhäkoski, Pälli, Utanen, Nuojua och Jylhämä ingår i DOCOMOMO-urvalet.
Att se: Sök upp Pyhäkoski kraftverk, vars dämningshöjd på 32 meter är den största längs sträckan; till det hör det vidsträckta, naturnära bostadsområdet Leppiniemi.
Om platsen
De kraftverks- och bostadsområden som Oulujoki och Emäjoki har byggt för den riksomfattande elproduktionen är till sin omfattning, arkitektur och byggnadsteknik ett av landets mest betydande byggprojekt under återuppbyggnadsperioden. Bland kraftverksområdena hör Montta, Pyhäkoski, Pälli, Utanen, Nuojua och Jylhämäki också till det urval av märkesverk av finländsk modern arkitektur som godkänts av den internationella organisationen DOCOMMO.
Till samma vattendrag ansluter sig också de kraftverksmiljöer som Kajani Oy har byggt för träförädlingsindustrins behov. I Uleåborg finns förutom kraftverket i Merikoski, som byggdes av Uleåborgs stad, sex kraftverk, i Emäjoki finns fyra kraftverk liksom mellan Kajana och Kuhmo. Den byggda älvdelen är sammanlagt cirka 250 kilometer, fallhöjden är sammanlagt cirka 200 meter och den största dammhöjden är Pyhäkoski kraftverk, 32 meter.
Dessutom finns i Pikkarala i Uleåborg en elstation och ett transformatorverk som Imatra Kraft aktiebolag har byggt för kraftöverföring av vattenkraften i norra floderna. Kraftverksmiljöer omfattar bland annat kraftverksbyggnader, dammar, kraftöverföringsanordningar och kontor. Moderna och naturnära bostadsområden som ansluter sig till kraftverken, av vilka de största är Pyhäkoski kraftverks bostadsområde Leppiniemi och Jylmä kraftverks bostadsområde.
Kraftverk med bostadsområden värderas för ett helhetsgrepp av planering, som syns i byggnadernas förhållande till landskapet och naturen samt i byggnadernas detaljer och inomhus. De flesta av de områden som planeras som enhetliga helheter längs Ulejoki och Emäjoki baserar sig på ritningarna från arkitekten Aarne Ervs byrå.
De kraftverksområden som Kajaani Oy bygger på är till största delen planerade av arkitekt Eino Lången under 1940-1950-talet. OULUJOKI: I Uleåborg ligger Pikkarala transformatorstation (Ervi), Merikoski kraftverk (Bertel Strömmer 1948) och Toivoniemi bostadsområde (1943-1944 enligt Alvar Aaltos översiktsplan).
Montta (Ervi) är beläget i Muhon, Pyhäkoski (Ervi) som är Finlands största fors och i närheten Leppiniemi bostadsområde (Ervi) samt Päls lilla bostadsområde, som består av två grupper av anslutna trähus (Ervi). I Utajärvi finns Pälli och Utanen (Ervi). I Vaala finns Nuojua, vars bostadsområde är Nokkala (Ervi) och Jylmä (Ervi), där förutom kraftverket även finns bl.a. trähus med typhus för funktionärer samt offentliga byggnader som butik, brandstation och följehus.
I Jylmä är Uustelaområdets utomhusmuseum grundat i samband med byggandet av kraftverket, dess stam är Uustela lägenhetskomplex. I museets gårdsområde finns bolagets gästhus och klubbhus (Ervi). I EMÄJOKI: I Paltamo finns Leppikoski (planeraren är inte känd). I Korssjön finns Seiten rätt (Ervi). I Suomussalmi finns Ämmä (Ervi) och Aittokoski (Ervi).
I Kajana ligger Ämmäkoski (Tarjanne 1917, utbyggnad och fasader Lången) samt Koivukoski (1943 Lången). I Sotkamo finns Kallioinen (Lången). I Kuhmo ligger Katerma (Lången).
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
