Om platsen
På norra stranden av Pikkiölahti, norr om Pukkilanoja mun, ligger ett bergbaserat, skogigt backområde som skärs av VT1 vid södra kanten. På kullen skärs en egenhemsbyggnad med gårdskretsar och på östra sidan egnahemshus, på andra håll en låg åkerjord. I den västra och mellersta delen av backen klippavslöjad.
Kalmistområdet huvudsakligen i backens västra och nordvästra del mellan klipporna. Vid utgrävningarna av Stormslottet 1963, 1967-68 och 1970 har man studerat ett dussin sten- och jordblandade rösen och stensättningar. De flesta rösen var anspråkslösa och oregelbundet runda. En del av dem var hoplagda kring en stor jordsten, den så kallade ögonstenen.
Det finns åtminstone sex outforskade hålrum i området, som tolkats som gravruiner, och det finns även lador med gravar som delvis har använts som byggnadsmaterial. I ett av dem fanns en s.k. klotsten med en rund sten formad av naturen i mitten av den låga rektangulära stenen. På den nordvästra sidan av stenen låg kvarlåtenskapen till kremeringen som tillhört en kvinna från 200-talet e.Kr.. Bronsspännen, armbanden och andra delar av smyckena är av estnisk eller baltiska ursprung.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- gravrösen, ruumishaudat
- Datering
- järnålder
- Kommun
- S:t Karins








