Merenkurkun saariston majakka- ja luotsisaaret

Fyr- och lotsöarna ligger i världsnaturarvsobjektet Kvarkens skärgård och åskådliggör utmärkt utvecklingen av sjöfartsförvaltningen och fyrtekniken i området. KORSHOLM På Valsörarna finns en fyr ritad av fransmannen Henry Lepaute samt en värdefull helhet av personalens byggnader, som återspeglar fyrvaktarnas arbetsgemenskap och liv.

Fyren på Valsörarna är 36 meter hög och har en stomme av järnelement. I stommen finns en rörformad kärna, och inuti kärnan stiger en spiraltrappa upp till tornets topp. Röret omges av en stödkonstruktion som bildas av sex pelare och de fackverk som förbinder dem. Under den glasväggade lanterninen i övre delen finns fyrvaktarens jourrum.

Ljusapparaten är ett plastlinssystem från 1980-talet. Fyren stöds av stagvajrar som installerades 1936. Fyrvaktarnas byggnader har liksom fyren färdigställts på 1800-talet. De har delvis förnyats i början av 1900-talet. Byggnaderna bildar en gårdsmiljö norr om fyren. I omgivningen finns lagda stengärdsgårdar som avgränsat små odlingar, och rester av hölador.

På västra sidan finns bl.a. ruiner av hamnkonstruktioner, lämningar av stall för posthästar och grunder till strandbodar. Dessutom finns på Storskärs östra strand ruinen av en gammal känningsbåk. I sänkan mellan Storskär och Ebbskär finns en välbevarad stenbro som hör till en bankväg som byggdes på 1880-talet.

På Ebbskärs norra strand finns en modern sjöbevakningsstation. Norrskär omges av öppet hav, och fyrsamhället på den trädlösa ön syns över hela ön samt långt ut till havs. Norrskärs fyr är en av de 14 åttkantiga tegelfyrarna från 1800-talet. I fyrsamhället står vaktarnas byggnader tätt samlade kring tornet.

Byggnaderna följer 1800-talets typritningar. Bredvid samhället finns en stor lotsstation. Känningsbåken från slutet av 1800-talet på moränskäret Ritgrund har byggts om till fyr, vilket återspeglar utvecklingen av sjöfartens säkerhetsanordningar. Ritgrund är landets enda fyr av trä. Bredvid den finns en lotsvaktstuga, och på ön framträder tydligt den funktionella idén bakom lotsstationens och känningsbåkens byggnadsgrupper.

Den enda byggnaden på den steniga ön Ensten är en pyramidformad känningsbåk, och dess timmerkonstruktioner är unika. Fyren visar hur farleden går, och förhållandet mellan den och omgivningen har bevarats som det var på 1800-talet. Lotsvaktstugan på Yttre Uddskär hör till den återuppbyggnadsfas som följde på Krimkriget.

Den är en sällsynthet med fasader som fortfarande följer typritningarna. Även fasaderna på den intilliggande nyare vaktstugan från 1920-1930-talet är i ursprungligt skick. I omgivningen finns också en hamn skyddad av en lång vågbrytare samt en ekonomibyggnad som hör till den nyare vaktstugan. MALAX Lotsstationen och känningsbåken på Rönnskär är ett gott exempel på ett maritimt tjänstemannasamhälle.

Byggnadsbeståndet är exceptionellt stort och omfattar byggnader från nästan 200 år. Känningsbåken på Rönnskär är Finlands äldsta bevarade sjömärke av trä. Den rödmålade, nästan 22 meter höga känningsbåken påminner om en klockstapel. Öns två lotsstationer från 1800-talet är långa envånings trähus med låga utkikstorn.

Lots- och sjöbevakningsstationen som byggdes 1967 är en tvåvånings tegelbyggnad. Fyrskötarsamhället på Lillsanden från början av 1900-talet ligger på ett klippskär i Rönnskärs ytterskärgård. Det är välbevarat och det sista i sitt slag. Framför samhället ligger Lillsandens bottenfyr, som skötarna hade hand om, och den är välbevarad.

Lillsanden återspeglar det första skedet då automatiska fyrar togs i bruk, och verksamheten hos den yrkesgrupp som uppstod i och med dem. Strömmingsbådan är ett litet klippskär vid öppna havets rand, och fyrsamhällets byggnader där har vuxit fram under flera historiska skeden och är av många slag. Byggnaderna är uppförda enligt 1800-talets typritningar.

De följer klippans former och täcker en stor del av skäret. I objektet framträder tydligt de drag som är typiska för historiska fyrsamhällen, såsom det havsnära läget, isoleringen och den karga och begränsade livsmiljön. Fyren hör till järnfyrarna från slutet av 1800-talet, men den är särpräglad och har bevarats i den skepnad den hade i slutet av 1800-talet, ställvis också i fråga om den fasta inredningen (t.ex.

Fressnel-linssystemet). Det senaste byggnadsskedet representeras av den stora bostadsbyggnad som färdigställdes på 1940-talet. Fyrsamhällets byggnader är i gott skick och ser ut som de gjorde när fyren ännu var bemannad. De återspeglar de förändringar som skett i fyrvaktarens verksamhetsmiljö under hela yrkeskårens historia.

KORSNÄS Sjömärket på Svettgrund utmärker startpunkten för den farled som från söder om Molpe leder till Bergö och Vasa. Den för Bottniska viken karakteristiska båken av trä är det enda stora stångmärke som bevarats i vårt land. Stångmärket är nästan 18 meter högt och påminner om en pyramid med spetsig topp.

Det har rests på moränryggens högsta punkt. Märkets stomme består av en mittstolpe och dess snedstöttor, och märkesfiguren av en romb som målats röd i märkets övre del.